Sju flygplatser hotade om flygskatten införs

En flygplats, liksom ett flygbolag, har tydliga skalfördelar; fler passagerare som delar på de fasta kostnaderna ger stabilare ekonomi. Å andra sidan ger få passagerare en osäker framtid. Det är grunden för en analys av hur regeringens förslag om en flygskatt kommer att påverka landets flygplatser. Rapporten, ”Flygplatsdöden” är gjord av Stockholms Handelskammare och publicerades igår, ger som namnet antyder en mörk framtidsbild för ett antal av de mindre regionala flygplatserna i landet.

– Hela sju flygplatser hotas av nedläggning om flygskatten införs, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert Stockholms Handelskammare.

I rapporten räknar man med att med mindre än 30 000 passagerare per år måste verksamheten hållas igång med direkt eller indirekt ekonomiskt stöd, till exempel genom den flygtrafik som staten upphandlar varje år och som inte hade klarat sig annars.

– Vi ser också fyra kommersiella linjer som ligger mycket nära gränsen för vad som förefaller vara en kritisk passagerarvolym. Det är Jönköping-Arlanda, Karlstad-Arlanda, Kristianstad-Arlanda och Trollhättan-Arlanda. Med något större resandeunderlag men farligt nära den kritiska nivån för kommersiell trafik finns också linjerna Växjö-Bromma och Örnsköldsvik-Arlanda. De gör dem väldigt känsliga för en minskning av passagerarvolymen, fortsätter Fredrik Sand.

Ytterligare en linje, mellan Kramfors och Arlanda, har ett mycket litet passagerarunderlag. Men den räddas av att Nextjet slingar trafiken från Gällivare och Lycksele till Arlanda, via just Kramfors. De sammanlagt sju flygplatserna är nästan uteslutande inrikesflygplatser: Trollhättan och Kramfors till 100 procent, Kristianstad till 98 procent och Örnsköldsvik till 96 procent. De övriga har charter och enstaka utrikeslinjer som ger ett bredare passagerarunderlag.

Det är framför allt på de här flygplatserna som effekterna av en flygskatt och en minskad flygtrafik, vilket alltså är regeringens målsättning, kommer att synas mest. Ett vikande passagerarunderlag, rapporten räknar med i snitt sex procents minskning av antalet resenärer, gör att flygbolagen minskar antalet linjer och frekvenser. Det är ett tydligt resultat i Norge när flygskatten infördes där för drygt ett år sedan. En så pass stor flygplats som Trondheim tappade tre linjer medan Wideröe, som i första hand flyger på små regionala flygplatser, la ner två linjer och minskade frekvenserna på 14 andra linjer. Dessutom lades flygplatsen Rygge ner. Att de små flygplatserna i Sverige är extra känsliga för ökade kostnader, till exempel i form av flygskatt, skriver till och med regeringen i sitt eget förslag om flygskatten. Konsekvensen av det blir att kommunerna som har ansvar för sina flygplatser får svårt att motivera kostnaderna om linjetrafiken minskar betydligt eller försvinner helt. Att använda skattepengar för att hålla igång en flygplats enbart för chartertrafik är knappast troligt.

Peter Larsson, vd för Sveriges regionala flygplatser, menar att det inte enbart är en sviktande inrikestrafik som hotar de mindre flygplatserna. Bland andra Skavsta, Örebro och Västerås lever uteslutande på utrikestrafik där den föreslagna skatten är 280 kronor, alltså tre gånger så hög som de 80 kronor plus moms som ska läggas på inrikesbiljetterna.

– Vi ska också vara uppmärksamma på att det är de kommunalt ägda flygplatserna som hotas. Inte de tio som ägas av staten genom Swedavia.