Flygbolagen: Sverige behöver Bromma

Bromma flygplats har i princip varit ifrågasatt sedan 1940-talet, alltså bara ett par år efter att det som då var en av de modernaste flygplatserna i Europa stod klar. Trots det var beskedet igår från Swedavia en överraskning: Ur ett marknadsmässigt perspektiv är det inte lönt att driva flygplatsen vidare. Istället ska all flygtrafik koncentreras till Arlanda, trots att det kan ”medföra att vissa orter i Sverige får försämrade flygförbindelser till Stockholm”.

Visserligen innebär inte utspelet från Swedavia att Bromma läggs ner i morgon. Den utredning som överlämnats till regeringen är ett av underlagen för ett kommande politiskt beslut. Men det skickat trots en oroande signal till dels den rad av mindre flygplatser i landet som har trafik till Bromma, dels de flygbolag som i dagsläget flyger den svenska inrikestrafiken. 

- Det är bekymmersamt och inte till Gotlands fördel, utan faktiskt helt otänkbart. Bromma är inte en stockholmsfråga utan en landsbygdangelägenhet, säger Tiina Mykkänen, vd på helt nystartade AirGotland vars hela upplägg handlar om trafik mellan just Visby och Bromma. 

Hon får medhåll av Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala flygplatser.

- Bromma har varit en utpräglad inrikesflygplats som dominerats av flygförbindelser med mindre flygplanstyper till mindre orter runt om i Sverige. Med en koncentration till Arlanda är det dessa mindre linjer som får svårt att konkurrera med större linjer och bolag. 

Det är en fråga som varit aktuell tidigare i diskussionen om att flytta över verksamheten på Bromma till Arlanda. Innan coronapandemin hade Arlanda en intensiv trafik under peaktimmarna på morgonen och sena eftermiddagen. Att pressa in också Brommas peaktrafik på Arlanda är inte möjligt med dagens system för trafikavvecklingen på flygplatsen, menar både piloter och trafikanalytiker. I dagsläget är situationen en helt annan, men att fatta ett så långtgående beslut som att stänga Bromma i förtid med utgångspunkt i den värsta krisen som flygbranschen genomlider är fel, menar flera av dem som Flygtorget pratat med. Särskilt inte som Swedavia i gårdagens pressmeddelande skrev att överflyttningen från Bromma kan ske ”utan att några betydande ytterligare infrastrukturinvesteringar behöver tidigareläggas.”

- Förr eller senare är vi uppe i de nivåer som fanns innan Corona och då är Arlanda fullt igen. Då blir det mycket intressant att se vad som händer, säger Jon Melkersson, vd på Air Leap som i dagsläget flyger på både Bromma och Arlanda. 

- Vi har medvetet byggt upp vår verksamhet på tre ben, Norge, Sverige och Finland med målsättningen att kunna överleva om ett av benen skulle falla bort. Det hindrar inte att Sverige har ett behov av att Bromma flygplats lever kvar.

En forcerad avveckling av Bromma är också något som kan komma att påverka den comeback som BRA just nu arbetar på. Innan coronapandemin stod BRA för merparten av all trafik på flygplatsen med cirka 90 procent av alla slottider. Det var också BRA och föregångarna Malmö Aviation och Sverigeflyg som byggde upp Bromma till det nav för inrikesflyget som det är med cirka 30 procent av alla inrikestrafik i landet.

- Vi baserar våra återstartsplaner på en fortsättning på Bromma och en nedläggning skulle påverka såväl våra kunder som oss på ett negativt sätt. Vi har nu för avsikt att ta del av den analys som är gjord och hur förutsättningarna skulle se ut för att flytta vår verksamhet till Arlanda och hur man säkerställer den mängd slotar i peak som BRA behöver för inrikes regional flygtrafik, skriver Ulrika Matsgård, kommersiell chef på BRA i ett mailsvar till Flygtorget.

Bland kommentarerna till analysen från Swedavia slår många fast att det gäller att ha is i magen och inte fatta förhastade beslut, särskilt som det berör hela landet och inte enbart Stockholm.

- Swedavias uppdrag är att skapa tillgänglighet och uppvisa vinster till staten från sina tio flygplatser. Men Brommas framtid är en angelägenhet för hela Sverige, inte bara för lönsamheten för statens eget flygplatsbolag, säger Peter Larsson.