Förslag: Gör fjärde banan på Arlanda grön

Motståndet mot att lägga ner Bromma flygplats har successivt minskat sedan Swedavia konstaterat att det i nuläget inte går att driva flygplatsen på kommersiell basis längre. Allt fler instanser ser också fördelarna med att ha allt flyg samlat på en flygplats i Stockholm, något som bland annat skulle ge Arlanda en större kraft i konkurrensen med Oslo och Köpenhamn.

Men det är en ändrad inställning med ett stort förbehåll: Arlanda måste vara förberedd för att smidigt ta över trafiken från Bromma och det kräver en fjärde bana. Eller en tredje parallell eftersom tvärbanan av allt att döma ska skrotas. 

- Förr eller senare behöver vi en bana till och mitt på 2030-talet händer det. Det förberedande arbetet för en tredje parallell bana pågår även i dagens situation. Det måste vi göra eftersom ledtiderna är så långa, sa Jonas Abrahamsson, vd för Swedavia under ett seminarium igår, anordnat av Stockholms Handelskammare.

I samband med det presenterades en rapport, Satsa på Arlanda, där en rad olika åtgärder presenterades, åtgärder som Handelskammaren menar måste till för att Arlanda både ska utvecklas och absorbera trafiken från Bromma. 

I dagsläget är det naturligtvis svårt att över huvud taget göra några analyser av hur flygtrafiken kommer att resa sig ur coronapandemin järngrepp. I de modeller som rapporten använder slår flygplatsen i kapacitetstaket cirka 2038. Swedavia själva räknar 2047 som året då Arlanda är fullt. Allt beroende på vilken tillväxt som beräkningarna vilar på. 

I alla diskussioner och utredningar om Arlandas framtid har klimatfrågan en allt större plats. I ett 20 – 30-årigt perspektiv räknar de flesta med att den tekniska utvecklingen har gjort att både el- och biobränsledrivna flygplan kommit fram som fungerande och använda alternativ. De eldrivna flygplanen kommer dock fortsatt att vara relativt små regionala maskiner med hög utnyttjandegrad. När Bromma är stängt ska den trafiken passas in i den övriga flygtrafiken vilket driver upp antalet flygrörelser betydligt mer än om framtida beräkningarna enbart utgår från konventionella, större flygplan. Handelskammarens rapport menar därför att Swedavias beräkning att Arlanda har 300 000 rörelser år 2040 är för lågt ställd.

- Arlanda bör i stället ta höjd för 350 000 flygplansrörelser redan år 2040, då inrikestrafiken i Sverige har ett markant inslag av elflygplan. 

En ny rullbana måste alltså byggas för att klara flygtrafikens utveckling och den borde bli grön, föreslår rapporten. 

- Den nya rullbanan bör i möjligaste mån prioriteras för gröna flygplan, det vill säga flygplan med mycket begränsade eller obefintliga utsläpp. Under en övergångsperiod kan plan som har högsta möjliga inblandning av biobränsle tillåtas tillsammans med elflygplan. 

- På sikt bör emellertid rullbanan vigas helt för elflyg eller andra flygplansmodeller med nollutsläpp. De flygbolag som önskar tillgång till de bästa tiderna kommer att behöva flyga på grönast möjliga sätt. På så sätt kan en grön omställning påskyndas samtidigt som Arlandas kapacitet värnas. 

- Arlanda kommer inte ha möjlighet att klara elflygens genomslag med nuvarande rullbanekapacitet. Det riskerar leda till att teknikens utveckling försenas och försvåras i Sverige.