Järnvägar är i politiken liktydigt med god miljö och en hållbar transportpolitik. Därför ifrågasätts sällan tågprojekt någonstans i Sverige. Men förstöringen av bland annat Hallandsåsen och ständiga behov av nya miljarder visar att denna politik är ohållbar. I stort sett varje bygge medför nya intrång och löpande kostnader som tar resurser från lönsamma nyttigheter. Trafiksäkerheten på vägarna och tillgängligheten med buss, flyg och lokaltåg i hela Sverige får stryka på foten när Banverket bryter mark och lägger räls som kräver löpande subventioner. Alternativ användning av alla de miljarder som järnvägen förbrukar varje år övervägs sällan. Staten har avsatt mer än 100 miljarder kronor för att Sverige skall få ännu mer räls, banvallar, tunnlar och broar fram till år 2015. Det kan tyckas vara en rejäl satsning, men faktum är att järnvägslobbyn i dess olika skepnader vill ha mer. Hallandsåsen kräver sin tribut. Detta skandalbygge skulle enligt planerna kosta en dryg miljard men är nu uppe i 7 miljarder. Till Citytunneln i Malmö behövs 7-10 miljarder. I Västkustbanan har det hittills investerats 13 miljarder samtidigt som trafiken har minskat. I Norrland förbrukas just nu miljarder på att färdigställa Botniabanan mellan Kramfors och Umeå. Kostnaderna för denna olönsamma järnväg kommer - liksom på Hallandsåsen - att skena iväg.
I en kohandel med regeringen vill miljöpartiet att Norrbotniabanan mellan Umeå och Haparanda skall byggas. Kostnaden för bygget - minst 20 miljarder kronor - är jämfört med samhällsnyttan helt orimlig. För räntan, räknad som 5 procent på detta belopp, skulle man kunna flyga alla norrlänningar gratis till och från Arlanda i all framtid. Men när det gäller järnvägsinvesteringar reses sällan frågan om inte anslagen borde användas till andra investeringar i regionen. Det är som när man byggde kyrkor förr, beslutet kom liksom uppifrån. Därför har vi alldeles för många tomma kyrkor på många håll i Sverige och underutnyttjad räls i glesbygd är på väg att bli 2000-talets motsvarighet. Få reser med tåg på längre sträckor till och från glesa delar av vårt land. Bilen, flyget och datorn är betydligt viktigare kommunikationsmedel för folk än järnväg. För det tunga godset är sjöfarten oslagbar i pris och lastbilen när det gäller logistik. Nu är det inte bara investeringarna i järnväg som belastar skattebetalarna med miljarder. De rullande anslagen till drift och trafik är gigantiska jämfört med det trafikarbete tågen utför.
I Banverkets sektorrapport från 2002 kan man se hur mycket pengar den svenska järnvägen kostade i fjol. Räknar man ihop dett med annat kommer omkring 15 miljarder från skattebetalarna - nära 2000 kronor per svensk och år eller 8000 kronor för en barnfamilj! Detta oavsett om man åker tåg eller ej. Kunderna betalade 14 miljarder - 6,8 miljarder för godstransporter och 7,2 miljarder för passagerartrafik. Med andra ord subventioneras varje transport med järnväg med mer är 100 procent av biljettpriset. Skulle tåget, som bilen och flyget, bära sina kostnader för drift och investeringar så måste priserna - eller antalet resenärer - med järnväg mer än fördubblas med befintlig vagnpark. Svensken åker tåg cirka 100 mil i genomsnitt varje år. Detta framgår av Banverkets redovisning från 2002. Med de dryga 7 miljarder av skattebetalarnas medel som gick till järnvägens persontrafik subventioneras varje tågmil för passagerare med 8 kronor. Ändå räcker inte pengarna för SJ. Just nu fattas det 2 miljarder. Utan dessa pengar hotar konkurs.
Detta innebär inte att alla tåginvesteringar är felaktiga. Det är bra med järnvägar för pendling mellan större städer, till och från knutpunkter som flygplatser( t ex Arlanda Express) , liksom i andra sammanhang där det är trångt på vägarna och ont om parkeringsutrymme. De behöver inte heller alltid gå med vinst om det uppstår en avlastningseffekt och höjd trafiksäkerhet. Men det är dags att stoppa järnvägslobbyn "Räls Angels" och fråga folket: Ja eller nej till mer subventioner och fler plågsamma tågprojekt?
Anm: Likalydande artikel var publicerad i Sydsvenska Dagbladet den 6:e augusti.