Små flygplatser riskerar att försvinna
Publicerad den 7 april 2016
Det finns en tumregel som säger att en flygplats behöver cirka 400000 passagerare för att gå runt eller ge ett överskott. I dagsläget är det bara tio av landets flygplatser som klarar den gränsen:
Arlanda, 23,1 miljoner
Landvetter, 6,1 miljoner
Bromma, 2,4 miljoner
Malmö, 2,1 miljoner
Skavsta, 1,8 miljoner
Luleå, 1,1 miljoner
Umeå, 1,0 miljoner
Åre Östersund, 0,46 miljoner
Visby, 0,43 miljoner
Ängelholm, 0,41 miljoner
Samtliga övriga flygplatser i Sverige behöver alltså, enligt tumregeln, ekonomiskt stöd för att överleva. Det sker bland annat genom driftsbidrag från ägarna och genom att den upphandlade trafiken flyger till ett antal flygplatser.
De ekonomiska stödet från kommunen och andra ägare, är dock ifrågasatt av EU. Enligt kommissionen får inga flygplatser ta emot offentligt stöd. Det finns dock undantag men de måste klara EU:s speciella krav. De flygplatser med fler än 200 000 passagerare måste dessutom som speciellt granskas av EU. Det är en nyordning som i första hand syftat till att röja upp bland de flygplatser i Europa som ligger nära varandra och med hjälp av skattepengar försöker konkurrera ut varandra. I Sverige ser flygplatskartan annorlunda ut och det har EU i viss mån accepterat, då Skellefteå och Sundsvall Timrå tills vidare fått undantag. Men fortfarande lever Kalmar i ovisshet. Likaså har EU självmant valt granska Västerås och Halmstad. Det kan tolkas som att EU ogillar Västerås och Halmstads närhet till andra flygplatser.
Som översikten visar är åtta flygplatser statliga, ägda genom Swedavia och en fristående, Skavsta, som till största delen ägs privat tillsammans med Nyköpings kommun och det helt privatägda Ängelholm. Det gör också att de tio flygplatserna har cirka 90 procent av alla flygpassagerare i landet. Övriga tio procent fördelas på de 28 övriga flygplatserna med linje- eller chartertrafik. Med de 400 000 passagerarna som tumregel går alltså Kiruna och Ronneby, båda Swedavia, med förlust. Det drabbar dock inte skattebetalarna i respektive kommun eftersom Swedavia stöttar de två med ett internt koncernbidrag.
– Om vi kallar det ”det svenska systemet” där alltså staten äger de stora och lönsamma flygplatserna så är det i grund och botten ett både obalanserat och orättvist system. Faktum är att det finns inget annat land i Europa där man med sån kirurgisk precision valt ut de flygplatser som staten ska äga.
Det säger Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala Flygplatser som organiserar de icke-statliga flygplatserna i landet och pekar på Finland där regeringen nyligen tog beslutet att de lönsamma flygplatserna, framför allt Vanda i Helsingfors ska hålla de minde under armarna ekonomiskt, oavsett ägandeförhållande.
Sedan 2002 har sex svenska flygplatser med linjetrafik och charter försvunnit:
Storuman, Söderhamn, Skövde, Hultsfred, Oskarshamn, Göteborg City.
I fallet med Göteborg City var det inte ett minskande passagerarunderlag som var orsak utan de tekniska problemen med taxibanan som stängde verksamheten. Det var en nedläggning som gynnade Landvetter dit närmare en miljon passagerare flyttade över tillsammans med Ryanair och Wizz Air.
Det kan mycket väl komma att bli fler i tider med ansträngd budget i flera landsortskommuner. Den upphandlade trafiken, som gör det möjligt för flygbolagen att flyga på olönsamma destinationer och därmed hålla flygplatsen öppen, är en viktig pusselbit. Det visar det faktum att Storuman, som tappade den trafiken 2008. Flygplatsen finns kvar men har idag ingen trafik. Samma öde skulle troligen drabba flygplatser som Sveg, Pajala, Hagfors och Torsby om någon av flyglinjerna dit tags bort ur systemet. Det är ett hot som just Torsby och Hagfors lever under just nu.
– Vi måste bestämma oss för vilket system vi vill ha i Sverige när det gäller flygplatserna. Är det rimligt att staten lagt över ansvaret på kommunerna att hålla den flygburna infrastrukturen öppen. Kommuner som dessutom är underordnade EU’s prövning av verksamheten. Om jag hårddrar det så kan EU tvinga kommunerna att lägga ner en flygplats samtidigt som svenska staten kan äga hur många som helst eftersom de är bolagiserade och har tillgången till kassakon Arlanda, säger Peter Larsson
– Vi ska också vara medvetna om att både Bromma och Arlanda, de två stora naven i flygsverige är beroende av den inkommande trafik som de regionala flygplatserna förser dem med.
Kommentarer
Bra gjort Alliansen med M i spetsen. Skapandet av Swedavia var slutet för många flygplatser ute i landet. Varför ska Swedavia leverera vinst till staten? Bättre att lönsamma flygplatser finansierar olönsamma, eller skulle inte hela Sverige leva?
Afispersonal på en liten flygplats ( typ Lycksele, Vilhelmina) är mångsysslare och sitter inte bara och rullar tummarna mellan dagens 2-3 rörelser. Arbete i säkkontroll, bokning och övrigt förekommande arbeten ingår i tjänsten. Köper du Remote Tower så får du bara det och inget annat. Övriga arbetsuppgifter kvarstår sen tidigare. Knappast billigare men kanske högre och jämnare kvalité på ATStjänsten.
Det pratas mycket om RTC men man presenterar aldrig en vettig kalkyl för vad det hela kostar. Sedan är det lite märkligt att ett statligt bolag får alliera sej med industrin (SAAB). Hur har man gjort med lagen om offentlig upphandling i detta fall när man har SAAB som partner.
Re:Flygplatschef, begär ut elförbrukningen så är du ett steg på väg. Lägg där till miskade skatteintäckter och stadsbidrag, kan ju vara flera personer i en familj som måste flytta om en får nytt jobb, för komunerna när ATS-personal omlokaliserar så undrar jag hur lågt priset måste vara för att göra besparing.
Till Stor FL – vad kostar en produktionstimmer ifall leverans sker från ett RTC inräknat alla fasta och löpande kostnader? Aldrig någon som kan svara på detta och heller inte SAAB/LFV? Det ligger en hund begraven någonstans och själv har jag svårt att se hur det ska bli billigare. Någon kanske kan presentera en prisbild?
Självklart borde Swedavia äga och driva alla trafikflygplatser i landet. Där stora lönsamma flygplatser stödjer små olönsamma och på så vis får vi en fungerande infrastruktur i Sverige, även i glesbygden
Svenska kommuner och svenska staten kan mycket väl subventionera och ge stöd till mindre flygplatser. Lösningen (inom EU/svensk lag) heter SGEI (Services of General Economic Interest) som innebär att när olika typer av verksamhet kan anses vara sammhällsnyttiga kan detta regelverk användas.
Problemet är att Sverige (arvet från 8 år av alliansregering) med sina många nyliberala välfärsdsexperiment hellre vill låta marknadskrafterna spela fritt. Läs på!
Arlanda är beroende av att hålla konkurrenskraftiga avgifter jämfört med andra internationella flygplatser. Den trafik som kommer från mindre och hotade regionala flygplatser är ytterst marginell. Ett ökat avgiftsuttag för att stödja olönsamma flygplatser skulle inte bara sänka Arlanda utan även hela Sveriges konkurrenskraft eftersom antalet flygförbindelser kan minska. Så skapa ingen korssubsidiering. Flyget är avreglerat numera!!!
Man kan ju ifrågasätta hur de flesta små flygplatser anser sig ha råd med att avstå från “fjärrstyrda” torn. Om det var någon stake i kommunrevisorerna skulle ett flertal flygplatschefer få på skallen för att man väljer traditionell lokal flygledning framför RTC.
Skriv en kommentar
Du kan inte skriva någon kommentar nu eftersom denna möjlighet endast ges i 120 timmar efter det att nyheten skapades.
Du kan skapa en egen tråd i vårt Flygforum om nyheten