SFR och SAS till regeringen: Sänk avkastningskravet på LFV

”Avkastningskravet bör vara noll för att avspegla den situation som industrin nu befinner sig i”, skriver SFR och SAS till näringsdepartmentet. ”Långsiktigt bör avkastningen anpassas till den affärsmässiga risknivån.”
Representanter för SFR och SAS framförde, förutom i brev, sina argument vid ett möte med Näringsdepartmentet i måndags.

SFR och SAS anser, att det krav på 8 procents avkastning på eget kapital som staten kräver av LFV, är ”orimligt högt och inte står i proportion till rådande marknadssituation eller de affärsmässiga risker som LFV verkar under.”
Enligt både SFR och SAS skulle ett kraftigt sänkt statligt avkastningskrav på LFV, kunna bidra till att hjälpa hela flygindustrin igenom den nu mycket pressande situationen. Detta självklart såvida ett minskat avkastningskrav på LFV också ledde till motsvarande avgiftssänkningar för flyget.
Hur mycket skulle då en sänkning betyda för industrin?

”Om vi bara gör en tänkt kalkyl, så skulle t ex en halvering till 4 procent av avkastningskravet på LFV, betyda 200 Mkr om året för hela industrin”, säger Hans Ollongren, Senior Vice President på SAS, och dess chefslobbyist med ansvar för bl a luftfartspolitik, till Flygtorget.
Jan Palmér, ordförande i SFR, betonar att flyget har drabbats av mycket stora kostnadsökningar, bl a löner och teknikkostnader för flygledning, både i Sverige och till Eurocontrol.
”En allt större del av de ökade priserna för oss inom flyget kommer från stat, myndighet och Europamyndigheter, så vi fann att vårt enda sätt att försöka påverka utvecklingen var att tala direkt med ägaren, d v s staten, Näringsdepartementet”, säger Jan Palmér.

Jan Palmér påpekar, att det faktum att LFV nu gör sig av med flygplatser kommer att få flera mycket olyckliga konsekvenser, eftersom dessa flygplatser är olönsamma.
”Kommunerna som blir de nya ägarna av dessa flygplatser sitter med Svarte Petter”, säger Jan Palmér. ”För att driva flygplatsen får de sina redan hårt belastade budgetar ännu mera nedtyngda, vilket drabbar annan verksamhet inom kommunen.”
Jan Palmér betonar, att då ökar det kommunalpolitiska trycket för höjda avgifter på dessa flygplatser.
”Men med höjda avgifter ökar trycket på flygbolagen ännu mer. Det enda sättet för flygbolagen att då påverka kostnaden är att minska antalet avgångar. Men då minskar alltså passagerarvolymerna – varvid kostnadstäckningen för dessa flygplatser minskar.”
”Allt detta ger en negativ spiral som leder till en sämre infrastruktur för resande i Sverige”, säger Jan Palmér.

För LFV, som inte längre driver dessa olönsamma flygplatser, betyder det dock minskade kostnader. Därmed ökar LFV:s utrymme för att sänka sina kostnader för flygbolag, argumenterar SFR och SAS.
SFR och SAS påpekar också, att ett antal andra EU-länder redan omprövat avkastningskravet på statliga flygplats- och flygledningssystem, Detta har skett i bl a Norge, Tyskland, Holland, Spanien, Polen, Lettland, Italien och Grekland.
Kommentarer
Flyget betalar sina infrasturkostnader med råge. Genant när SJ-chefen påstår att SJ är lönsamt när SJ tillnärmelsevis inte betalar vad infrastukturen kostar! Instämmer med Gus! Vad kostar egentligen en tågresa i genomsnitt, kan någon svara på det?
LFV är affärsdrivande, bär sina egna kostnader och måste därför avkasta för att bl.a. kunna nyinvestera. Banverket och Vägverket däremot kostar skattebetalarna 10 resp. 18 miljarder årligen..
De olika transportmedlen borde konkurrera på lika villkor. Krävs LFV på en avkastning om 8% borde Banverket krävas på samma avkastning, liksom Vägverket.
Skriv en kommentar
Du kan inte skriva någon kommentar nu eftersom denna möjlighet endast ges i 120 timmar efter det att nyheten skapades.
Du kan skapa en egen tråd i vårt Flygforum om nyheten