Elflyg kan ge mindre flygplatser nytt liv

 

I det svenska inrikesflygets barndom trafikerade framför allt Linjeflyg en hel rad av även de minsta flygplatserna. Slingorna passerade flera olika destinationer och höll på så sätt igång även flygplatser med tunna passagerarunderlag.

- Vår målsättning är att återvända dit, flyget ska vara ett enkelt kommunikationsmedel, som att åka buss och med eldrivna flygplan kan vi återuppväcka en hel rad mindre flygplatser.

Det säger Ashish Kumar, vd för amerikanska Zunum Aeros som just besökt Sverige för att möta svenska politiker och representanter för flygbranschen för att berätta om hur långt fram elflyget faktiskt är. Företaget har funnits sedan 2013 och utvecklar just nu ett mindre regionalflygplan med 12 stolar och en kombination av el- och hybriddrift som, enligt planerna, ska komma upp i luften senast 2022. 

- Inledningsvis har vi 30 procents eldrift och sedan ökar vi kontinuerligt. Idag talas det mycket om biobränsle men framtiden är elektriskt drift, det är inget som slår det och säg det flygbolag som säger nej till upp mot 80 procent lägre bränslekostnader.

Zunum har i dagsläget backning av bland andra Boeing och det amerikanska flygbolaget Jetblue som båda investerar i utvecklingen. I Europa har bland andra easyjet slagit fast att de senast 2030 vill ha en flotta av mindre eldrivna flygplan med kapacitet att flyga cirka 500 kilometer. I första hand är det alltså regionala linjer som är i fokus. På längre sträckor och framför allt interkontinentala rutter ligger eldriven flygning fortsatt längre in i framtiden. 

- Där behövs de stora jetmaskinerna men det är inte dit vi siktar. I dag finns cirka 2 500 flygplatser i Europa men 43 av dem har 85 procent av flygtrafiken. Vi vill avlasta dem och de stora flygplatserna genom att öppna en helt ny nisch i flygandet. 

Ashish Kumar ser Norden och Sverige som en tydlig framtida marknad för ett ökat eldrivet flyg i den mindre skalan. Med en helt annan miljöpåverkan, både vad gäller utsläpp och buller, kan det vara en utveckling som dels återöppnar befintliga men nedlagda lokala flygplatser, dels skapar nya små flygplatser på orter som idag inte har någon flygtrafik. Det är en teori som redan har fått ett fäste i Norge där Avinor tagit beslutet att allt inrikesflyg ska vara eldrivet senast 2040. Där finns en struktur med en rad mindre flygplatser, det så kallade kortbanenätet som Wideröe idag till del flyger med den minsta Dash 8-maskinen med 35 stolar ombord. Det är en storlek som Zunum projekterar för som ett nästa steg, efter att 12-sitsaren är uppe i luften. 

- Senast 2030 ska vi kunna ha en maskin med 50 stolar och kapacitet att flyga längre än 1 000 kilometer. 

 

Vid sidan av flygplanen och den teknikutveckling som krävs för att få dem i luften, räknar Zunum med att ”tankningen”, alltså laddningen av batterierna är ett mindre problem. De flesta flygplatser har stora ytor där solcellsparker kan anläggas vilket i sin tur skapar ett sammanhållet kretslopp. Det är en tanke som redan finns på plats i Sverige, bland andra Jönköping Airport producerar idag, via solceller på taket till terminalen, all elektricitet som behövs för att driva hela markverksamheten. Överskottet säljs sedan ut i det allmänna nätet. På Säve flygplats, tidigare Göteborg City, planeras för en liknande installation för de eldriva flygplan som flyger där.

 

- Sverige är ett föregångsland när det gäller den här utvecklingen, säger Ashish Kumar.