Början på året är traditionellt sett svaga månader för flyget. I år är det tydligare än någonsin, det visar siffror från Swedavia. De tio statliga flygplatserna tappade i snitt sex procent av inrikespassagerarna under februari månad, jämfört med samma period förra året. Än högre är tappet på vissa av flygplatserna, bland annat Ronneby som blivit av med var tionde passagerare och Bromma som gick ner åtta procent under februari.
Redovisningen från de övriga icke-statliga flygplatserna är inte klar ännu. Men att t ex Bromma backar så kraftigt ger motsvarande effekt på de mindre flygplatser runt om i landet som matar in passagerare till de två stora stockholmsflygplatserna.
– Det här är dessutom ingen tillfällig svacka. Det började egentligen redan i slutet av 2017, har sedan fortsatt under förra året ökat de senaste månaderna, säger Peter Larsson, vd för Sveriges Regionala flygplatser.
BRA är det flygbolag som dominerar trafiken till Bromma och de ser samma utveckling som siffrorna från Swedavia visar. Samtidigt påpekar informationschefen Jim Hofverberg på det faktum att merparten av sportloven runt om i landet inträffade under februari. Det kan förklara en del av bortfallet av affärsresenärer till Bromma men BRA liksom övriga flygbolag märker av en generell nedgång i den svenska inrikestrafiken.ß
Det här är en utveckling som skiljer sig från grannländerna. I Norge ökade istället inrikestrafiken med tre procent i januari. Siffrorna för februari är inte officiella än. Liknande utveckling syns även nere i Europa. Det talar mot att det är en begynnande lågkonjunktur som drar ner inrikestrafiken i Sverige. Till skillnad från andra länder har Sverige en relativt ny flygskatt men framför allt en debatt kring flygresandet med ett mycket högt tonläge.
– Om flyget minskar för att efterfrågan och marknaden minskar, då är det en naturlig utveckling. Men när efterfrågan viker för att det pågår en i vissa lägen hysterisk skuldbeläggning av just det transportsättet, då är det mycket allvarligt, för flyget men också för Sverige i sig, fortsätter Peter Larsson.
Fredrik Kämpfe, Transportföretagen, Branschchef, Flyg är inne på samma resonemang.
– Vi måste fokusera på att minska utsläppen - inte flygandet i sig. Att kräva ett totalstopp av flygandet i stora delar av landet hjälper definitivt inte flyget att ställa om genom att investera i alternativa bränslen och nya mer klimatsmarta flygplan. I själva verket har ett modernt turboproppflygplan utsläpp som är jämförbara, eller ännu lägre, med en modern personbil per passagerarkilometer, och i många fall är flyget det enda alternativet för att göra den där viktiga resan på ett effektivt sätt. Vad vi behöver nu är en flygpositiv diskussion, inte minst för att visa utlandet att Sverige är ett land att satsa på i flygsammanhang, säger han.
Vid sidan av den kraftiga nedgången för inrikesflyget minskade även utrikestrafiken under februari månad, om än inte lika mycket. De tre stora utrikesflygplatserna tappade alla internationella passagerare: Sturup 15 procent, Arlanda 2 procent och Landvetter 1 procent. Något förvånande kunde dock Bromma visa på en uppgång på fem procent när det gäller utrikestrafiken.
Så mycket minskade (och ökade) inrikestrafiken på Swedavias flygplatser under februari.
Ronneby: – 10 procent
Göteborg: – 9 procent
Umeå: – 9 procent
Bromma: – 8 procent
Malmö: – 7 procent
Åre Östersund: – 6 procent
Arlanda: – 4 procent
Kiruna: +1
Luleå: +2
Visby: +3