Bråttom när Arlandarådet ska bygga framtidens Arlanda

I flygstrategin som regeringen presenterade i förra veckan stod bland annat Arlanda i fokus. Landets största flygplats ska fortsätta att vara en motor för flygets utveckling i dels stockholmsregionen, dels resten av landet. Därmed är även Bromma en viktig del av flygstrategin. De två flygplatserna är tätt sammanlänkade när det gäller framtiden för Arlanda, oavsett om Bromma stängs när kontraktet med staten går ut 2038.

Det är alltså en expansion av Arlanda som det Arlandaråd som regeringen vill inrätta och som ska ta sig an hur Arlanda ska växa i framtiden. Vilka som ska sitta i det rådet är ännu inte klart men av allt att döma är det Swedava, politiker, representanter för kommunerna runt Arlanda, myndigheter och näringsliv.

Vad de måste ta sig an direkt är planerna på en fjärde bana på Arlanda. Sedan behovet av en sån presenterades i Anders Sundströms utredning, har den blivit en sanning och en av förutsättningarna för framtidens Arlanda. Men tillkomsten av en ny bana är en långdragen process där framför allt miljöprövningarna kommer att ta mycket lång tid.

– Jag skulle säga att vi behöver en första preliminär färdplan för framtid inom ett år. Sedan måste ett definitivt besked vara på plats cirka 2023 om vi ska vara klara till 2038, säger Ulf Wallin, presschef på Swedavia till Flygtorget.

Det finns sedan tidigare olika scenarion för var en fjärde bana ska ligga och de ska nu börja analyseras i den process som Swedavia redan inlett. Faktum är att det även finns skisser på var en femte och sjätte bana rent teoretiskt skulle kunna ligga.

Vid sidan av tillståndsgivning och själva entreprenadarbetet, är finansieringen en minst lika viktig del i arbetet. Preliminära siffror pekar på kostnader som närmar sig 30 miljarder. Då ingår även den nya inrikeshall som kommer att krävas för att hantera de då kanske drygt tre miljoner passagerare som ska flytta över från Bromma. Var den ska ligga finns olika bud om och ett av de senaste är till vänster om nuvarande bana 1, sett söderifrån.

Samtidigt ser en del analytiker Bromma som ett bra komplement till Arlanda och att en nedläggning är en kapital förstöring som hämmar flygtrafiken i Stockholmsregionen. Det finns heller inga konkreta beslut tagna om framtiden för Bromma efter 2038. Den osäkerheten är en del av framtidsarbetet inom det nya Arlandarådet. Dessutom fortsätter Arlanda att växa även utan Bromma.

– Även om Bromma lever vidare efter det datumet så kommer vi att behöva en fjärde bana senast 2048, alltså bara tio år senare. Det kräver tillväxten inom flyget har.