Flygskatten kvar och och minskat antal passagerare

 

Det var två besked som nästan var timade att hänga samman. I torsdags kom först ett pressmeddelande från Transportstyrelsen som utrett effekterna av flygskatten under förra året. En skatt som när det meddelandet kom skulle försvinna. Dagen efter, i fredags kom så beskedet att flygskatten blir kvar, allt för att klara de pågående regeringsförhandlingarna.

 

- Det är helt fel. Framför allt är det stora problemet att det enbart är en fiskal skatt. Den tillför inte miljöarbetet något. Dessutom drabbar den inrikesflyget, en marknad som inte växt på de senaste decennierna säger Christian Clemens, vd för BRA till Flygtorget.

 

Det är ett uttalande som har ett visst stöd i Transportstyrelsens utredning.

Flygskatten infördes den 1 april förra året och under perioden april–september 2018 flög 690 000 färre passagerare från svenska flygplatser än den prognos som Transportstyrelsen gjorde hösten 2017 och nu menar utredarna att hälften, cirka 350 000, har valt bort flyget på grund av de ökade kostnaderna som skatten medför.

 

- Vi har bara analyserat ett halvår och därför är det svårt att dra långtgående slutsatser om skattens effekter. Det lägre antalet passagerare beror sannolikt till viss del på flygskatten, men också på andra faktorer så som naturliga upp- och nedgångar och nedlagda flygbolag, säger Simon Posluk, enhetschef på Transportstyrelsen.

Att en avmattning främst sker på korta avstånd stämmer överens med forskningen som säger att resenärers priskänslighet är större på kortare avstånd. Det kan bland annat bero på att det finns fler alternativa resesätt på kortare avstånd.

 

Utredningen visar också att trafiken mellan Stockholm och Skåne minskade med närmare 40 000 passagerare under perioden. Samtidigt har antalet passagerare på linjerna mellan Stockholm och Kastrup ökat med 17 000 personer: ”vilket skulle kunna vara en indikation på överflyttning”, konstaterar Transportstyrelsen. Det stämmer också med erfarenheterna från när Holland införde flygskatt under åren 2008 – 2009 och flygplatserna i landet tappade passagerare till närliggande tyska och belgiska flygplatser.

 

När skatten nu av allt att döma blir kvar och det i sin nuvarande form som en avgift på passagerare, inte utsläpp, får det konsekvenser för flygbolagen. Norwegian hade, efter beskedet att flygskatten skulle försvinna, börjat planera för att återuppta trafiken från Arlanda till San Fransisco och Los Angeles, men det arbetet är nedlagt.

 

BRA å sin sida har i omgångar skjutit på beslutet om och i så fall när, de nya Airbus A220-200 ska tillföras flottan och ersätta de åldrande RJ-maskinerna.  Enligt det senaste beskedet ska ett beslut komma inom den närmaste tiden. Helst hade Christian Clemens sett att flottförnyelsen redan var gjord eftersom det gett en tydlig miljöeffekt.

 

- Det hade gett en minskning av miljöpåverkan med 35 – 37 procent om vi kunnat byta maskiner. Men flygplan är dyra och med de cirka 150 miljoner i extra kostnader som skatten ger måste vi vara mycket noga i våra analyser av kostnaderna för att byta flygplan, säger han.