Estonian Air får luft under vingarna

I dagarna skrev Jan Palmér på för ytterligare två år som vd för Estonian Air och han gör det när siffrorna för första gången pekar på ett break-even för det förlusttyngda flygbolaget.

– Ja, mars och april innebär att vi inte längre förlorar pengar på vår kärnverksamhet och jag ser det som att vår turn-around fungerar och att det värsta är över, säger han till Flygtorget.
                     
Med kärnverksamheten menar Jan Palmér en flygplansflotta krympt till fem flygplan, två SAAB 340 och en Boeing 737-500 ska försvinna. Hur fördelningen mellan de CRJ900 och Embraer 170 som flottans sedan ska bestå av är ännu inte klar. De ska sedan användas till att flyga nio – tio linjer i norra Europa.

– Med den verksamheten går vi runt och kan börja visa ett överskott redan i år och vara ett lönsamt flygbolag år 2015.
                     
En bärande orsak till att Jan Palmér väljer att fortsätta i Estonian Air, är att han vill vara med och överse den ansökan till EU som just nu lämnas in till EU. I den begär flygbolaget att få ett statligt tillskott på närmare 25 miljoner euro för att slutligen komma på fötter.

– Det är den kapitalisering som vi behöver och vi räknar med att den ska få klartecken i Bryssel. Det är uppenbart att hela Estland skulle drabbas om flygbolaget försvinner.
                     
I väntan på beslutet från EU lever flygbolaget med ett räddningslån från den estniska staten. Det drar med sig höga räntor och tillsammans med avskrivningskostnader på de flygplan som är på väg bort, belastar det resultatet.
                     
Samtidigt som Estonian Air kämpar för att komma på fötter har det startats ett nytt flygbolag i ett av grannländerna. Air Lituanica tänket etablera sig som ett Litauiska flygbolag och fylla den lucka som uppstod när det tidigare nationella flygbolaget FlyLAL gick i konkurs. Sedan dess har flygplatsen i Vilnius varit hänvisad till bland andra SAS, Norwegian, Easyjet och andra flygbolag för att hålla trafiken till landet uppe.  Jan Palmér ser dock inte ett nytt flygbolag i Litauen som en oroande konkurrent.

– Nej, de har ungefär samma upplägg som vi har, ett antal linjer från sin egen huvudstad till de stora städerna i Europa. De riktar sig alltså till sin egen närmarknad. Tvärtom kan det bli så att vi använder en del av vår överkapacitet för att flyga en del av deras trafik under uppbyggnadsskedet.