Äntligen börjar vintern ge vika. Det dessvärre gör även snösjoken som ligger tungt på alla tak. Helt plötsligt rasar det ner stora snömassor alldeles nära husväggarna och man känner tacksamhet över att man befann sig någon annanstans just då. Däremot råkade siamesbrödernas kattgård ligga inom rasområdet och efter några dagars vårsol gled ett enormt snösjok iväg och tryckte in hela taket.
Inte lär Movitz och Merlin sörja över att inhägnaden är ett minne blott. Men med förra sommarens kattäventyr i färskt minne är beslutet att återuppbygga kattgården inte förhandlingsbart.
Numera är det inte ovanligt att flyttfåglar övervintrar. Sålunda har jag haft både Bofink och Ringduva som matgäster vid fågelbordet. Men i år har också fem starar valt att stanna och hittills har de överlevt den här ovanligt bistra vintern. Även stannfåglar av det mer ovanliga slaget har visat sig. Med sin färgrika dräkt och extremt kraftiga näbb kan man inte undgå att lägga märke till den papegojlika Stenknäcken. En fågel som lär ha ett tryck i näbben som överstiger 40 kilo!
Trots vårsol så kommer det djupa snötäcket ligga kvar ett bra tag till. Bristen på vinter tidigare år har uppfyllts med råge och jag har sällan sett fram emot sommaren så mycket som i år.