Valet avgör flygpriser och jobb!

Publicerad den 8 september 2002

Föreningen Svenskt Flyg har nu sammanställt svaren från riksdagspartierna på de sex spörsmål om flyget som man samlat in från partikanslierna. Man kan konstatera att riksdagens sammansättning efter valet blir avgörande för tillgängligheten i Sverige, flygpriser och jobb inom flyg – och reseindustrin. Partierna skiljer sig åt på flera avgörande punkter. Det gäller bland annat konkurrensförhållanden med andra länder och transportslag samt kostnadsansvar. Två partier anser inte att det internationella flyget har stor betydelse för Sveriges näringsliv och turism! Vi redovisar här alla frågor och svar i enkäten.

Svenskt Flyg vill framföra ett tack till alla partier som lagt ner tid på att besvara frågorna.

Fråga 1: Vilken betydelse har väl fungerande flygtransporter för Sveriges näringsliv, regionalpolitik och turism ?

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Stor	Flyget spelar en oerhört viktig roll i transportsystemet för näringsliv, offentlig sektor och privatpersoner.
(fp)	Stor	–
(kd)	Stor	I alla avseenden. Därför behövs flygplatser med olika inriktningar för tt möta behoven hos de olika restyperna
(m)	Stor	–
(mp)	Liten	Liten betydelse för södra Sverige, stor för norra.
(s)	Stor	Väl fungerande flygtransporter är en förutsättning för likvärdiga villkor att bo och bedriva företagsamhet i hela landet.
(v)	Liten	Väl fungerande flygtransporter har framför allt stor betydelse för den regionala utvecklingen i transportmässigt avlägsna regioner som Norrlands inland och Gotland där andra snabba kommunikationer till centralbygder saknas.

Svenskt Flygs kommentar: Vare sig (v) eller (mp) har värderat betydelsen för Sverige av det internationella flyget i sina svar. Utrikesflyget är betydligt större än inrikesflyget.

Fråga 2: Flyget är den kollektivtrafik som bekostar huvuddelen av sin egen infrastruktur. Ska järnvägen i Sverige åläggas samma villkor?

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Nej	Även flyget erhåller statliga bidrag som vi stöder. Många flygplatser får kommunalt stöd.
(fp)	Nej	Men vi bör sträva efter att alla trafikslag behandlas lika.
(kd)	Nej	Banverket bör ej göras affärsdrivande. Statliga medel ska gå till järnvägens byggande och underhåll.
(m)	Ja	En större grad av konkurrensneutralitet bör eftersträvas. Dagens system är inte ekonomiskt optimalt.
(mp)	Nej	–
(s)	Nej	Flyget får idag investerings- och driftssstöd.
(v)	Nej	Däremot skall flyget åläggas samma villkor som järnvägen dvs riktlinjerna för infrastrukturplaneringen skall beslutas av regering och riksdag och staten skall finansiera flyginfrastrukturen.

Svenskt Flygs kommentar: Driftstöd till flyget är 115 miljoner per år och vissa flygplatsbyggen får smärre investeringsbidrag. Järnvägen får 8-10 miljarder per år i investerings- och driftstöd. Järnvägens del i transportarbetet är cirka 1/3 av flygets. Svensken reser 100 mil/år med tåg och 290 mil med flyg

Fråga 3: Staten äger / driver de 19 största flygplatserna i Sverige genom LFV. Ska större flygplatser bolagiseras och säljas ut helt eller delvis?

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Ja	Delprivatisera några av de större som ägs av LFV, t ex Arlanda, Landvetter och Sturup.
(fp)	Ja	–
(kd)	Nej	Arlanda och Landvetter bör inte säljas i nuläget. Inspektionen behöver dock skiljas från LFV för bättre konkurrens.
(m)	Ja	Arlanda, Landvetter och Sturup bör privatiseras.
(mp)	Nej	–
(s)	Nej	Nej, infrastrukturen bör vara i gemensam ägo.
(v)	Nej	Bolagisering och utförsäljning skulle ytterligare minska det politiska inflytandet över luftfarten.

Fråga 4: Skall svenska flygbolag och flygplatser ha samma konkurrensvillkor när det gäller statligt stöd/pålagor som andra bolag i EU ? (t ex statliga krigsriskgarantier)

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Ja	Lika villkor skall gälla mellan EU-länder
(fp)	Ja	–
(kd)	Ja	Det är viktigt att arbeta gränsöverskridande med skatter och avgiftssystem liksom att ge likvärdiga försäkringsvillkor.
(m)	Ja	En gemensam EU-policy bör eftersträvas och EU bör agera mot dolda subventioner
(mp)	Nej	Inga statliga stöd förutom till flygplatser I glesbygd. Försäkringsskydd löses av marknaden på kommersiella villkor.
(s)	Ja.	Sverige driver frågan i EU.
(v)	Nej	Statliga subventioner till miljöskadlig verksamhet bör avskaffas (t ex det statliga driftsbidraget till kommunala flygplatser som har nära till snabba tågförbindelser)

Fråga 5: Ska flygpassagerarna betala för skyddet av flygplatser mot kriminella handlingar (security)? ( För de flesta andra transportverksamheter bekostas ”security” av samhället.)

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Nej	–
(fp)	Ja	Om avgifterna är rimliga.
(kd)	Nej	Inte enbart passagerarna. LFV måste samarbeta med polis och andra myndigheter som också bär kostnaderna.
(m)	Nja	Trafikslagen bör behandlas likvärdigt. Grundläggande säkerhet bör bekostas med allmänna medel
(mp)	Ja	–
(s)	Ja	Säkerheten vid ex tunnelbanestationer bekostas av kollektivtrafikresenärerna.
(v)	Ja	–

Svenskt Flygs kommentar. Kostnaden för säkerhetsskydd bedöms bli i spannet 50-500 kronor per enkelresa på svenska flygplatser om flygpassageraren skall stå för de nya kraven på investeringar och kontroller. (Det vore intressant att veta hur mycket tunnelbane- och tågpassagerarna betalar per resa för skyddsåtgärder mot terrorism.)

Fråga 6: Ska flygets miljöavgifter för buller, utsläpp vara högre än vad som gäller för färjor och tåg ?

Parti	Svar	Kommentar från partiet
(c)	Nej	Avgifter skall sättas i relation till miljöföroreningarna – förorenaren betalar.
(fp)	Nej	–
(kd)	Nej	Avgifterna skall stå i proportion till störningarna och utsläppen oavsett trafikslag.
(m)	Nej	Kostnadsneutralitet mellan trafikslagen eftersträvas
(mp)	Ja	Flygbolagen måste börja betala för flygbränslets miljöpåverkan genom bränsleskatter och CO2-skatt.
(s)	Nej	Skatter och avgifter ska motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader.
(v)	Ja	Eftersom flyget är det mest energislukande och miljöbelastande transportsättet per personkilometer och bidrar till både globala, regionala och lokala miljöproblem.

Svenskt Flygs kommentar: Järnvägen är befriad från skatt på el oavsett vilka kraftverk den kommer ifrån. Flyget betalar ingen skatt på flygbränsle. Flygets energiförbrukning per passagerarkilometer är ungefär en tiondel av den som snabbfärjan till Gotland (0,5 respektive 3,9 liter bränsle per passagerarmil). Färjetrafiken får 240 miljoner/år i statligt stöd. C:a 40.000 svenskar störs av buller från flyg och 400.000 av buller från järnväg.

Skriv en kommentar