Norge ligger ett par år före Sverige och införde en skatt på flygresandet redan 2016. Den så kallade ”flypassasjeravgiften” har bara en avgiftsnivå, 83 kronor + 12 procent moms, alltså 93 kronor. Den gäller varje passagerare som reser från en norsk flygplats. Nu har branschorganisationen NHO Luftfart i Norge räknat på hur avgiften påverkat flygverksamheten och de olika regionala flygplatserna.
Det visar sig då att den kostat de flygbolag som opererar i Norge två miljarder kronor under 2017. Den har också påverkat de regionala flygplatserna i landet, bland annat har Rygge flygplats lagts ner och flera av de mindre regionala flygplatserna i landet har fått se ett minskat antal flygningar.
– Avgiften är en betydande börda för flygbolagen, särskilt som den läggs på toppen av de cirka sex miljarder som de redan betalar i andra flyg- och miljöavgifter, säger Torbjörn Lothe, vd på NHO Luftfart till Flygtorget.
Passageraravgiften är kvantitativ, den belastar alltså antalet passagerare. Det gör att det i första hand är de stora flygplatserna som står för merparten av skatten: På Oslo Gardermoen betalade flygbolagen in 907 miljoner, Bergen 247 miljoner, Trondheim 176 miljoner, Stavangen 171 miljoner och så vidare i fallande skala. Men det är bland de minsta flygplatserna med ett tunnare passagerarunderlag som effekterna blir märkbara. I veckan meddelade Wideröe att de drar ner på frekvenserna och ställer in en del linjer i norra Norge.
– Det är just därför vi gjort analysen, för att peka på det faktum att delar av Norge fått ett sämre utbud av flygtrafik. Det påverkar både resenärerna och flygplatserna i sig. Regeringen ska vara medvetna om vilka konsekvenser som avgiften för med sig.
Det finns inga planer på att ta bort avgiften i Norge. Tvärtom sneglar man nu på Sverige och det system med olika avgiftsnivåer som regeringen inför från den 1 april. Det innebär troligen att enhetstaxan på 93 kronor ersätts med två-tre olika avgifter beroende på hur lång flygresan är.