Flygbolag stäms för diskriminering

Poliser tillåts bära alternativa huvudbonader såsom kippa, huvudduk eller turban. Men i december fick en trygghetsvärd i tunnelbanan avslag i arbetsdomstolen då hon nekats att bära muslimsk huvudduk. EU-domstolen har uttalat att klädregler som förbjuder slöja inte innebär diskriminering, såvida det gäller anställda som kommer i kontakt med kunder. Förvirringen verkar vara total.

 

I det aktuella fallet med tjänsten som markpersonal hos ett flygbolag gjorde DO bedömningen att flygbolaget diskriminerat kvinnan i ”samband med religion eller annan trosuppfattning och kön”.

 

Kvinnan, som bär hijab, en slöja som täcker hår, öron och hals, hade sökt och fått anställning hos ett bemanningsföretag som rekryterar markpersonal för flygbolagets räkning. Anställningen skulle inledas med en utbildning, men på utbildningens första dag fick hon beskedet att flygbolagets uniformsreglemente inte medgav att hon fortsatte bära sin slöja under arbetstid. Hon fick därför välja mellan att inte bära slöjan eller att avsluta anställningen.

 

DO anser att agerandet innebär diskriminering som flygbolaget är ansvarigt för. Flygbolaget hänvisar i sin tur till att deras uniformsreglemente följer en neutralitetspolicy där bolaget har ett behov av att upprätthålla och uppvisa en religiös, politisk och ideologisk neutralitet gentemot kunder. Att inte ha en neutralitetspolicy skulle enligt flygbolaget undergräva dess näringsfrihet och riskera att leda till ett inkomstbortfall. Enligt bolaget syftar neutraliteten också till att minska konflikter och spänningar mellan anställda och mellan anställda och kunder.

 

DO menar att reglementet inte är utformat på ett sätt som ger stöd för en vilja att uppnå generell neutralitet, utan endast syftar till att hindra bärandet av religiösa symboler.

 

DO begär nu att flygbolaget ska betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan, för den kränkning hon utsatts för och för att motverka liknande händelser i framtiden.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att frågorna hopar sig: handlar det om uniformsreglementet, klädesplagget i sig, symbolvärdet eller den religiösa kopplingen? Nu återstår att se vem som kan göra en objektiv bedömning av en fråga som är så pass laddad att frågeställningen i sig kan uppfattas som kränkande.