De har tagit flygbranschen med häpnad

De ville till varje pris flyga och kom på idén att starta ett eget flygbolag. Den äldsta var 32 och den yngsta 22, helt nyexaminerade piloter som inte visste speciellt mycket om branschen.

– Tre av oss jobbade på ett charterbolag som gick i konkurs i sambans med turbulensen efter den 11 september 2001, och det var omöjligt att få jobb som pilot. Vi ville flyga och såg vår enda chans att starta ett bolag. Omgivningen tyckte det var en helt vansinnig idé, säger Nextjets VD Magnus Ivarsson.

På vägen till Nextjets kontor i samma byggnad som SAS Radisson i Frösundavik, Stockholm, förberedde jag mig för mötet med bolagets ledning. Jag skulle intervjua de fem ägarna, med VD och styrelseordförande. Efteråt konstaterade jag att det var en av de roligaste intervju jag någonsin gjort med en ledningsgrupp. Här satt fem entusiastiska killar, och berättade om sin fantastiska resa i med och motgång, några av dem i uniform och styrelseordföranden i jeans och tröja.

För att få tillstånd för luftfart krävs tillstånd av Luftfartsstyrelsen, en så kallad manual som ska lämnas in till myndigheten. Här satte sig alla fem för att skriva en manual. En lunta som omfattar 6000 sidor på engelska, som tog nästan två år i anspråk.

– Vi var arbetslösa nyexaminerade piloter, utan eget kapital, med skulder på mellan 500 000- 800 000 kronor på våra pilotutbildningar som finansierats med studielån och banklån, säger Magnus Ivarsson.
Under dagtid jobbade de med manualen och på morgon och kväll extra som piloter, TV-fotografer och diverse restaurangjobb för att klara mat och hyra.

Så här efteråt konstaterar de att det känns som de startat i rätt ände. Andra som först skaffat flygplan och sedan sökt tillstånd har det inte alltid gått så bra för, eftersom den här typen av tillstånd är mycket omfattande och tar lång tid att ta fram.

Familjerna såg dem mest i sovande 
Det tre första åren tog de inte ut någon lön och efter de tuffa första åren tog de ut var sin mobiltelefon och datorer, tidigare hade de använt sina privata datorer.

Under tiden hade flesta av dem bildat familj med fru och barn och för fruarnas del var det OK under några månader. Men efter ett och två år var det inte så roligt längre. Grabbarna arbetade sju dagar i veckan och familjerna såg dem mest i sovande tillstånd.

I början av 2004 lämnade de in sin ansökan till luftfartstyrelsen, och under maj 2004 fick de sitt efterlängtade tillstånd.

– Flygbolag har av tradition en mycket stor respekt för luftfartsstyrelsen. Dem frågar man inte om råd, utan presenterar ett så bra material som möjligt och väntar på svar. Vi fick en mycket bra kontakt med handläggarna, och de menade att det var så här serviceinriktat de ville arbeta som myndighet, menar Mikael Yttergård, en av delägarna.

Mikael är övertygad om att det som har spelat dem i händerna är att branschen under de senaste åren stått inför mycket stora förändringar, och det passar dem eftersom de har mycket av nytänkande i sitt sätt att agera.

Flygbolag som bedriver reguljärtrafik är ofta finansierade av stora aktörer eller riskkapital. Därför möts ägarna runt Nextjet med förundran, över att det kan vara möjligt att starta ett flygbolag av fem unga piloter, vars enda kapital är flygcertifikat på bekostnad av stora studie- och banklån.

Idag möts de med respekt och branschen i övrigt sneglar med en viss beundran på vad som är deras nästa steg.

– Visst var vi lite naiva i början, men vi gav oss fan på att vi skulle lyckas, alternativet var ju att glömma en flygkarriär. Många runt om oss har sagt ”Grabbar lägg ned, det här kommer aldrig att gå. Ni kan ju inte starta ett flygbolag för reguljär trafik själva. Det måste ni fatta”, avslutar Magnus Ivarsson.

Text och foto Göran Rydell