Regeringen måste lämna besked om Arlanda

Hållbara transporter är ett flitigt debatterat ämne. Biobränsle, elflyg och teknikutveckling är tre exempel. Flyget är en förutsättning för jobb och tillväxt. Men flygets infrastruktur behöver moderniseras. Regeringens brist på besked om Arlanda flygplats framtid riskerar därför att ha en negativ påverkan på tillgängligheten såväl i Stockholm som runt om i landet. 

Den rödgröna regeringen fastslog i sin flygstrategi 2017 att flygets betydelse för ekonomi och konkurrenskraft var stor samt att flyget tillgodoser vårt behov av långväga resor och transporter, såväl inrikes som utrikes. Dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson (S) stoltserade med att Arlanda skulle bli Nordens ledande flygplats.

För att sätta kraft bakom orden tillsattes Arlandarådet, som skulle bistå regeringen i arbetet med att utveckla Arlanda. I rådet deltog utöver regeringen även kommuner, regionen, näringslivet och Swedavia. Rådet arbetade i nästan två år men har nu avvecklats utan något löfte om när slutrapporten, den så kallade färdplanen för Arlandas långsiktiga utveckling kan presenteras. Avsaknaden av besked skapar oro.

För oss står det helt klart att Arlanda behöver utvecklas för att kunna bli en hållbar flygplats med fungerande infrastruktur. 2003 färdigställdes den senaste större satsningen på Arlanda med en tredje landningsbana, nytt kontrolltorn, en ny pir samt järnvägsförbindelsen Arlandabanan. Det året hade Arlanda drygt 15 miljoner passagerare. I jämförelse flög 2018 nästan 27 miljoner passagerare till och från Arlanda. Under åren som gått har flygplatserna i våra nordiska huvudstäder redan moderniserats och byggts om för att ta möta morgondagens trafik. Tyvärr ser vi att Arlanda halkat efter vilket delvis beror på frånvaro av tydliga politiska mål för den svenska flyginfrastrukturen.  

Flygbolagen måste kunna se Arlanda som den flygplats regeringen förutsåg i flygstrategin. I dag drivs trafik i hög utsträckning till andra flygplatser som är mer attraktiva. Arlanda behöver en enklare terminalstruktur som underlättar för transfer och det krävs investeringar i ny teknik som automatiska gränskontroller för bättre flöden.

Luftrummet kring Arlanda behöver dessutom moderniseras för sänka utsläppen genom rakare flygvägar samt även fortsättningsvis reducera buller. Väg- och järnvägsanslutningar behöver planeras så att flygplatsen kan försörjas med trafik och öka andelen kollektivtrafikresenärer.

Avsaknaden av besked kring flygplatsens framtid hindrar dessutom grannkommunerna från att planera nya bostäder.

Frågan om Arlanda kan naturligtvis inte ses i ett isolerat perspektiv. Debatten handlar inte primärt om antalet landningsbanor utan om att regeringen måste säkerställa att Stockholmsregionen och hela landet har tillräcklig framtida flygplatskapacitet. Dessutom saknar Stockholm direktflyg till viktiga globala marknader som till exempel Tokyo, Hongkong och Boston. Det är en direkt konkurrensnackdel. Enligt en ny studie bidrar en interkontinental direktlinje årligen med omkring 630 miljoner kronor i utländska direktinvesteringar.

Flygets miljöpåverkan ska minska genom ny teknik och högre inblandning av biobränsle. Den utvecklingen står inte i motsättning till en modernisering av Arlanda. Tvärtom går de hand i hand precis som regeringen först utlovat i flygstrategin. Tidigare i år genomfördes en banbrytande inrikesflygning som visade hur optimerad användning av dagens teknik och biobränsle kan halvera utsläppen.

Enligt Transportstyrelsens senaste trafikprognos kommer nettoutsläppen från flyget i Sverige dessutom att minska trots ökat resande. Den positiva utvecklingen ska stärkas. Regeringen måste lämna besked om och omgående publicera den färdplan för Arlandas framtid som har utlovats.

Fredrik Kämpfe,  

Transportföretagen, branschchef flygbranschen