SAS omvandling har hunnit halvvägs – och är på rätt väg

Omvandlingen av SAS för att säkerställa att SAS blir ett långsiktigt konkurrenskraftigt flygbolag i den globala flygbranschen har nått halvvägs. Den finansiella rekonstruktionen genomförs under den amerikanska Chapter-11 processen. Ett brygglån på 700 miljoner USD gör det möjligt för SAS att fortsätta verksamheten under genomförandet. Skulderna ska hanteras genom att skrivas ned/av eller bytas mot aktier i SAS eller annan säkerhet. Leasingavtalen ska omförhandlas med flygplansägarna. Nya avtal har nyligen gjorts med 13 leasinggivare rörande 46 flygplan. Dessutom behövs ett kapitaltillskott i botten för att driva verksamheten.

Planen är att Chapter-11 processen ska vara klar andra halvåret 2023. Man nämner att det inte är säkert att SAS aktieägare kommer att få någon ersättning i förfarandet. Här krockar kanske lagarna i USA med de skandinaviska konkurslagarna. SAS börsvärde är i skrivande stund 4,4 MSEK varav svenska och danska staten är huvudägarna med 21,80 procent vardera.

SAS nämner att bolaget fått indirekt stöd från de danska, norska och svenska regeringarna. Om vissa kriterier uppfylls, oklart vilka, kan parterna omvandla SAS skulder och hybridobligationer till aktiekapital. Norska staten har idag inget ägande i SAS och bör vara mer intresserad i att stödja de norska flygbolagen. Danmark har meddelat att de kan investera nytt kapital i SAS förutsatt att alla intressenter medverkar. SAS huvudbas Köpenhamn är ju Danmarks största arbetsplats som den danska regeringen måste måna om. Kan SAS lyckas bättre som ett danskägt flygbolag?

Utöver den finansiella rekonstruktionen ska SAS se över sin affärsplan och säkra att bolaget kan bedrivas lönsamt. SAS har identifierat en besparingspotential på 7,5 miljarder SEK, oklart hur och var och hur stor verksamhet man utgår ifrån. Som exempel nämner man ökad satsning på digitala resurser och det 5,5 åriga kollektivavtalet med de skandinaviska pilotföreningarna som ger ökad flexibilitet och produktivitet. Som motvikt till tidigare ”Flygskam” lanseras ett nytt resandekoncept som lyfter fram det positiva i att flyga under namnet: ”Resor som betyder någonting”, fritt översatt. Man sneglar också på framtiden och har option med det svenska bolaget Heart Aerospace om deras eldrivna flygplan ES-30. Efter elbilar, elcyklar och elsparkcyklar på marken kommer elflyg i luften.

Det är viktigt att SAS bevakar och behåller sin marknadsposition under omvandlingsfasen så att den finns kvar när bolaget återuppstår. De snabbfotade lågkostnadsbolagen fyller snabbt upp tomrummen på den skandinaviska marknaden. För vintern 2022 baserar Ryanair 4 flygplan på Arlanda och 1 i Göteborg och planerar över 420 flygningar per vecka från Sverige. Ryanair stärker även sin närvaro på den svenska marknaden genom att flyga på fem inrikeslinjer. Wizzair, som våghalsigt testade norsk inrikes under pandemin 2021, ökar nu sin närvaro i Skandinavien. Eurowings utökar flygningarna från basen på Arlanda. Det känns trångt på den skandinaviska flygmarknaden.

SAS huvudkonkurrent på den skandinaviska marknaden är Norwegian som blev klar med sin rekonstruktion våren 2021. Från Norwegians senaste kvartalsrapport Q3 2022 redovisas en trafik på 6,1 miljoner passagerare, en produktion på 6,8 miljoner stolar och en kabinfaktor på 89 procent. 83 procent av intäkterna kom från passagerarna, medelpris 1 035 SEK per passagerare. Summa intäkter per producerad stol blev 1 102 SEK. 

Av driftskostnaderna stod bränsle för 43, avgifter för 20 och personal för 11 procent. Summa driftskostnader per producerad stol blev 942 SEK.

Driftsresultatet EBIT som ska täcka finanskostnader, skatt och resultat blev således 160 SEK per producerad stol eller omräknat 180 SEK/pax. Kvartalsresultatet efter finansiella kostnader men före skatt blev 141 kr per producerad stol, totalt strax över 950 MSEK. Inget dåligt resultat ett år efter rekonstruktionen.

Från SAS senaste kvartalsrapport Q4 2022 redovisas en trafik på 5,8 miljoner passagerare, en produktion på 7,5 miljoner stolar och en kabinfaktor på 77 procent. 73 procent av intäkterna kom från passagerarna, medelpris 1 345 SEK per passagerare. Summa intäkter per producerad stol blev 1 416 SEK dvs 314 SEK mer än hos Norwegian ovan.

Av driftskostnaderna stod bränsle för 23, avgifter för 7 och personal för 15 procent. Delarna inte helt jämförbart med Norwegian pga olika redovisningsprinciper och att kvartalen omfattar olika perioder. Noteras ska att SAS personalkostnader är mer än dubbelt så stora per producerad stol jämfört med Norwegian. Summa driftskostnader per producerad stol blev 1 428 SEK dvs 486 SEK högre än hos Norwegian ovan.

Driftsresultatet EBIT blev således -12 SEK per producerad stol eller omräknat till -16 SEK/pax. Inget dåligt driftsresultat under en rekonstruktion. Finansiella kostnader på över 1,6 miljarder SEK tyngde sedan slutresultatet men det är ju det som skall åtgärdas i Chapter-11 processen.

SAS verkar således vara på rätt väg om man lyckas med den finansiella rekonstruktionen. Den höga intäkten per producerad stol och den låga kabinfaktorn gör att det finns utrymme att öka intäkterna. Den höga kostnaden per producerad stol och den identifierade kostnadsbesparingen på 7,5 miljarder SEK gör att det finns goda möjligheter att minska kostnaderna. Här kan man t ex ”benchmarka” mot Norwegian.

Sen gäller det att bygga in affärskompetens och flexibilitet i den kommande organisationen så att SAS kontinuerligt anpassar linjenätet till att flyga där man tjänar pengar.

Lars Brynielsson

Aviation Management L.B.