Kraftigt oväder och turbulens är inte något nytt. Det finns flera exempel från 2000-talet med 66 skadade till sjukhus som ett av de värre. Men dessa incidenter hamnade sällan i media, färre hade bra mobilkameror och ingen dog. Trots det har en eller två per år blivit förlamade och många fler arbetsoförmögna efter luftgropar. Åtgärder krävs, särskilt för kabinpersonal.
Incidenten på Singapore Airlines gav det första dödsoffret på decennier, oavsett att hen avled i hjärtattack. Tjugo passagerare och kabinpersonal hamnade på sjukhus med bland annat ryggskador. Dessutom visade det sig snart att British Airways haft tre skadade kabinpersonal bara dagar innan, i samma geografiska luftrum. Några dagar senare skadades tolv, varav hälften kabinpersonal, på Qatar Airways över Turkiet. Qatar hade dessutom en mindre luftgropsincident några dagar innan över Somalien. Detta följdes av Turkish Airlines A321 från Istanbul till Izmir där en flygvärdinna skadades när hon inte hann spänna fast sig efter en plötslig turbulensvarning från piloten.
Turbulens har olika orsaker. Några är naturliga, över höga berg till exempel. Lömskast är klarluftsturbulens, oftast i de helt osynliga korsningarna mellan två jetströmmar. Så har vi förstås åskväder, luftgropar efter korsande flygplan, fallvindar vid landning, El Nino och monsun. När det gäller just åskväder och fallvindar, så kallade windshear, har reglerna redan skärpts och forskning kring fenomenen och bra väderradar har radikalt minskat dessa incidenter.
– Vi ser en ökning av turbulens med 55 procent de senaste fyra decennierna, säger brittiska väderforskare. Turbulensen blir kraftigare. Vi ser samband med klimatförändringen, men samtidigt har antalet incidenter och skadade gått ned och inga flygplan har kraschat. Flygplanen tål mer. Men inte passagerarna.
Singapore Airlines har redan ändrat internreglerna. Vid minsta misstanke om turbulens ska kabinpersonalen bälta sig och all service avbrytas; genast. Kaptenen på Qatar Airways fattade beslutet att flyga vidare i fem timmar med tolv skadade ombord, varav sex ur egen besättning. Det är hans beslut, men han kanske borde flyga frakt i framtiden? Detta är nämligen inte bara en fråga för piloter, utan även för kabin, liksom service och PR-avdelningen.
Att fler passagerare kan bli flygrädda för att debatten kommit ut i ljuset är kanske ett nödvändigt ont. Respekten för säkerhetsbälten tycks nämligen ha minskat. Men hur gör man framöver om rädda passagerare trycker på call-knappen när det flaggas för bältning? Dessutom behöver många röra på sig under en långflygning. Dödsoffer i blodpropp förekommer, i allt trängre ekonomiklass.
Dessutom har vi serveringen, som var i full gång, både på SIA och Qatar. Den i sin tur orsakar toalettköer före och efter. Två av de svårt skadade på SIA befann sig just på toaletten. Någon har sagt att har du ett plan med 300 passagerare är några uppe och går, vid varje given tidpunkt på marschhöjd.
Frågan har blivit viral och lär förbli det. Det blåser en turbulent vind i nacken på haveriutredarna.