Biobränsle – ingen Quick Fix

 

Att energi behöver sparas på något sätt, anser Blinge vara självklart. Och ju mer framsynt flyget kan vara och förbereda sig på att möta olika regler i form av utsläppsrätter, eventuella skatter, folkopinionen, med mera tror han bara är bra.

– Att Svenskt Flyg tillsatte den här miljökommittén var ju jättebra och vältajmat. Det visar att flyget verkligen tar miljöproblemen på allvar och inte skyller ifrån sig, säger han. Nu ser vi fram emot konkreta resultat från de rekommendationer som vi har gett.

Det troligaste alternativa bränslet för flyget i dag är syntetiskt jetbränsle, vätgas eller vegetabiliska oljor.

Ingen positiv effekt på växthuseffekten 
– Visst, det forskas nu storskaligt på syntestiskt bränsle, ibland även kallat Fischer-Tropsch, efter de tyska ingenjörer som under andra världskriget utvecklade en process där stenkol eller naturgas omvandlades till flytande bränsle. Men de syntetiska drivmedel som i dag används är av fossilt ursprung och har alltså inte någon positiv effekt på växthusproblematiken. Stenkolsbaserade F-T släpper dessutom ut cirka 50 procent mer växthusgaser än råoljebaserade bränslen, förklarar Magnus Blinge.

Vad forskarna nu hoppas på är den så kallade andra generationens drivmedel, alltså drivmedel med exempelvis skog som råvara.

– Men här finns flera problem. För det första kommer flyget att konkurrera om dessa drivmedel med både vägtrafik och elbolag. För det andra behöver enormt stora områden odlas upp. Det kommer att ta tid att bygga ut såväl produktionskapacitet som infrastruktur.
– 
Ytterligare en orsak till att flygbranschen inte kan räkna med alternativa bränslen som en Quick Fix är att flyget expanderar och att fler flygplan fasas in i flygbolagen än vad de gör sig av med.

Dyra flygplan
– Flygplan lever rätt länge och är dessutom kostsamma. Att flygbolagen bara skulle skrota alla de gamla planen och ersätta dem med nya plan som klarar nya, alternativa bränslen är föga troligt, säger Blinge.

Personligen tror han att de extremt låga priserna på flygresor som vi har nu är en parantes i flyghistorien och att skillnaderna i pris mellan lågprisflyget de traditionella flygbolagen kommer att minska.

– Men jag gissar att folk är beredda att betala mer än idag för sin flygresa och att man istället kanske hoppar över en och en annan spontanresa.

Han tror också att flyget är en så pass viktig del av den globala ekonomin och att ingen på fullt allvar räknar med att det ska försvinna.

– Flyget är viktigt för att vi ska kunna förflytta oss. Men det måste bli en balans mellan vad vi kan tillåta oss att släppa ut av växthusgaser å ena sidan och nyttan med de flygresor vi gör å andra sidan.

Fakta: Magnus Blinge är teknologie doktor och arbetar på Vinnova. Han har tidigare forskat rörande flyg och miljö bland annat på Avdelningen för Logistik & Transport, Chalmers, TFK – Institutet för Transportforskning och WSP Analys & Strategi.

Fakta: På våren 2006 tillsatte Svenskt Flyg en miljökommitté som fick i uppdrag att granska hur branschen själv kan ta ansvar för sin egen miljö- och klimatpåverkan.