Featured article image

airBaltic krymper vidare – nio Airbus ska bort

Publicerad den 2026-11-11 06:56av Redaktionen
Kommentarer
Amerikanskt konkursskydd, hundratals berörda jobb och en flotta som ska bantas kraftigt. Nu vill airBaltic lämna tillbaka ytterligare tre Airbus A220-300. Men rekonstruktionen väcker också en större fråga: Varför väljer europeiska flygbolag att söka konkursskydd i USA?

airBaltics omstrukturering tar allt tydligare form. Det lettiska flygbolaget har vänt sig till en amerikansk konkursdomstol för att få avsluta leasingavtalen för ytterligare tre Airbus A220-300. Tillsammans med sex flygplan som bolaget tidigare begärt att få lämna tillbaka handlar det nu om nio flygplan som ska bort ur verksamheten.

Bakgrunden är så klart ekonomisk. airBaltic uppger att flygplanen inte längre ingår i bolagets långsiktiga flott- och affärsplaner och att leasingkostnaderna ligger över marknadsnivån för jämförbara flygplan.

Från 54 till 36 flygplan

När airBaltic inledde sin Chapter 11-process i september hade bolaget 54 Airbus A220-300 i flottan. Av dessa var 46 leasade och åtta ägda. Den nya affärsplanen innebär en betydligt mindre verksamhet. Målet är att ha 36 flygplan i drift under 2027. Det är en kraftig kursändring för ett flygbolag som tidigare haft betydligt större tillväxtambitioner.

Dessutom förändras användningen av flygplanen. airBaltic har bland annat tecknat ett nytt långsiktigt wet lease-avtal med Lufthansa Group. Det omfattar upp till sex A220-300 under sommaren och fyra under vintern. Det är en tydlig minskning jämfört med det tidigare avtalet som inkluderade upp till 21 flygplan under sommarsäsongen.

Samarbetet med Air Serbia fortsätter också, med fyra flygplan planerade för sommaren och två under vintern. Däremot avslutar Swiss sitt samarbete med airBaltic efter vintertidtabellen 2026/2027.

Personal och trafik påverkas

Omstruktureringen märks också bland de anställda. airBaltic har tidigare aviserat uppsägningar som kan beröra 500–700 tjänster. Enligt fackförbundet Latvian Aviation Trade Union handlar de senaste konkreta uppgifterna om omkring 100 piloter och 200 kabinanställda.

Facket har ifrågasatt hur urvalet av vilka som får behålla sina jobb går till. Det har också pekat på att vissa piloter kan fortsätta flyga genom externa bemanningslösningar, trots att de inte längre är direktanställda av airBaltic.

Medan airBaltic försöker få ordning på ekonomin kommer ytterligare ett bekymmer: färre passagerare i oktober. Flygbolaget transporterade 447 400 passagerare, sex procent färre än samma månad i fjol. Kabinfaktorn sjönk från 82,5 till 79,5 procent.

Ser man till årets första tio månader är bilden dock inte lika negativ. airBaltic har transporterat närmare 4,49 miljoner passagerare, en ökning med 2,4 procent och den högsta siffran någonsin för perioden januari–oktober. Det visar att en rekonstruktion inte nödvändigtvis betyder att efterfrågan på flygbolagets trafik har försvunnit.

Varför väljer europeiska flygbolag amerikanskt konkursskydd?

En fråga som väcks av airBaltics situation är varför ett lettiskt, europeiskt flygbolag väljer att genomföra sin rekonstruktion i USA. Har EU tappat betydelse när stora företag hamnar i ekonomiska svårigheter?

Svaret är komplicerat. Givetvis saknar inte EU regler för företagsrekonstruktion, men den amerikanska modellen har några egenskaper som kan vara särskilt attraktiva för ett internationellt flygbolag. Chapter 11 skapar bland annat möjlighet för ett flygbolag att fortsätta driften. Det finns också en tydlig process för att begära att leasingkontrakt ska avslutas, med domstolens godkännande.

Just leasingavtalen är centrala i airBaltics fall. Bolaget vill kunna anpassa flottan till den verksamhet som faktiskt är ekonomiskt hållbar, i stället för att fortsätta bära kostnader för flygplan som det inte längre anser sig behöva.

Det betyder inte att EU saknar verktyg, eller att amerikansk lag automatiskt är bättre i alla situationer. Men skillnaderna mellan systemen kan få stor betydelse när ett flygbolag har långivare, leasingbolag och andra avtalsparter i flera länder.

SAS har redan gått samma väg

airBaltic är inte ensamt om att söka konkursskydd i USA. SAS genomförde en liknande rekonstruktion som avslutades i augusti 2024, parallellt med en svensk företagsrekonstruktion.

airBaltic har uppgett att flygningarna fortsätter som vanligt under rekonstruktionen, som väntas pågå till mitten av 2027. Men flygbolaget som kommer ut på andra sidan blir betydligt mindre än tidigare planerat.

Med 36 flygplan, färre anställda och nya leasingavtal ska airBaltic nu hitta en hållbar affärsmodell. Att få finansiering och minska flottan är en sak. Att åter bli ett långsiktigt lönsamt flygbolag är en betydligt större utmaning.

Skriv en kommentar

Kommentarer

Inga kommentarer har skrivits ännu.

Skriv en kommentar

Antal tecken 0/1500