Näringsliv i fjällvärlden hotat!

Förslaget har utarbetats som svar på regeringens mål att bullret i fjällvärlden ska vara försumbart 2010. Tystnaden är en viktig del av upplevelsen i fjällvärlden – men förslaget tar sikte på ett icke problem. Det är, med något enstaka undantag, stärkande tyst i de svenska fjällen. Ett faktum som gör förslaget oacceptabelt.

Mot den här bakgrunden startade folkpartiets riksdagsledamot Anna Grönlund-Krantz en budkavel som löpt genom hela fjällkedjan med syfte att rädda fjällflyget. Sannolikt kommer många fjällflygare att tvingas upphöra med sin verksamhet om flygförbudet drivs igenom. Flygtransporter är viktigt för besöksnäringen och deras möjligheter att erbjuda en mångfald av tjänster och produkter som ger intäkter året runt, exempelvis fisketurism. Ett eventuellt flygförbud drabbar därmed turismnäringen, servicenäringen och hela näringslivet i fjällvärlden i Norr- och Västerbotten samt Jämtland och Härjedalen.

De företagare och dess talesmän som undertecknat budkaveln anser att flygförbudet kommer att minska deras omsättning med uppskattningsvis 300 miljoner och medföra en förlust av över 500 arbetstillfällen. Dessutom tillkommer förlorade möjligheter för besöksnäringen att expandera eftersom turisterna inte kan njuta av tystnaden i områden som inte kan nås med annat än flyg. Det är tunga ekonomiska fakta som ingen kan blunda för.

Förslaget om flygförbud ger även anledning till mer grundläggande funderingar kring synen på områden som är perifera ur ett Stockholmsperspektiv. Vilken roll spelar dessa områden? Ska de fungera som resursbas för de människor som bor och verkar i området eller ska det ses som ett perifert nöjesreservat för stressade storstadsbor?

Det föreslagna flygförbudet påminner tyvärr om gamla koloniala föreställningar där periferin endast ses som en råvaruleverantör för kärnområdets behov. I synnerhet med hänsyn till den regionalpolitiska debatten känns resonemanget paradoxalt. I ena stunden säger man att periferin är den tärande delen av samhället och att detta område i en allt högre utsträckning måste börja ta ansvar för sin egen försörjning. I andra stunden föreslås regleringar som försvårar för entreprenörer som verkar för att tillväxten ska öka i den norrländska fjällvärlden.

Fjällen är ett levande kulturlandskap. Näringar som vattenkraft, skogsnäring, jakt och fiske samt renskötsel har sedan länge varit självklara och accepterade inslag. I dag ser vi en ny basnäring växa fram, nämligen turism- och servicenäringen. Som bekant är besöksnäringen den snabbast växande näringsgrenen i hela världen och ökande i fjällvärlden. Ett bekymmer är dock att denna näring i förslaget inte betraktas som nyttonäring utan snarare som nöjesnäring.

En flygning som syftar till kontrollen av rovdjur (Naturvårdsverket sägs nämligen vara de som mest frekvent nyttjar fjällflyget) anses som nyttoflyg medan en turistentreprenörs flygning med kunder till ett avlägset fiskevatten anses som rent nöjesflyg. Det är den sistnämnda verksamheten som man vill förbjuda; en näring som inbringar pengar till det lokala samhället och ger människor möjlighet att bo och verka i området.

Förslaget om flygförbud och det ursprungliga regeringsmålet tycks baserat på en okunskap om verkliga förhållanden och rådande bullernivå. Behöver det påpekas att befolkningstätheten i fjällen sällan är mer än en invånare per kvadratkilometer. Dessutom har varken regeringen, Naturvårdsverket eller Luftfartsverket kartlagt om det verkligen finns några problem med bullret i fjällvärlden. Det får anses som synnerligen anmärkningsvärt eftersom de föreslagit så drastiska åtgärder. Vi kan försäkra att bullernivån i fjällvärlden redan är mycket låg. Bättre vore om statsmakten exempelvis drev på teknikutvecklingen bland skoterproducenter så att de går över till tystgående fyrtaktsdrivna motorer.

För oss är skärgården, i jämförelse med fjällen under sommarmånaderna ett rytande, bullrigt område. Hur skulle näringsidkare och semestrande båtägare reagera på ett dekret om motorförbud i skärgården?

Vi vädjar till centrum att inte kullkasta våra möjligheter att bedriva näringsverksamhet i fjällvärlden. Vårt krav är att bullernivåer och andra miljöhänsyn skall regleras lokalt eller regionalt där förståelse för vilkoren finns. Till yttermera visso måste en kartläggning av områdets nuvarande bullersituation genomföras innan beslut fattas. Vi är villiga att bjuda in miljöministern, Naturvårdsverket och Luftfartsverket till ett rundabordsamtal om hur vi gemensamt kan skydda vår fjällvärld i framtiden och diskutera verkliga förbättringsområden och inte påhittade.