IATAs chef om global utveckling och flyget

Låt oss börja med några fakta. Flyget sysselsätter direkt 4 miljoner människor över hela jorden. Tillsammans med närliggande verksamhet ger detta ett ekonomiskt resultat på 1,4 biljoner USD, eller 4,5 % av världens BNP.

Värdekedjan är bara en del av flygets bidrag till utvecklingen. Flygnätet är den huvudsakliga pulsådern i utvecklingsländerna där infrastrukturen för landtransporter i många fall är dåligt utbyggd. Flyglinjerna är den internationella turismens ryggrad och kan generera så mycket som 50 80 % av utvecklingsländernas BNP. I en studie nyligen från Oxford Economics Forecasting (OEF) beräknades hur mycket välstånd en välutvecklad infrastruktur för flyget skapar. En tioprocentig ökning av utnyttjandet av flyget höjer BNP med 1,6 %. Och om kvaliteten när det gäller anslutningar (nya destinationer eller ökad frekvens) ökar med 10 % motsvarar det en ökning av BNP med 3,7 %.

Flyget gör helt enkelt den globala verksamheten möjlig. I samma OEF-studie anges att 40 % av försäljningen inom högteknologi- och tjänstesektorn är beroende av effektiva flygförbindelser. Och inom hälften av de 600 undersökta företagen ansåg man att tillgängligheten när det gäller transportförbindelser var avgörande för konkurrenskraften.

Effektivare flygbolag har gjort resandet mer tillgängligt än någonsin. I år förväntar vi oss att 2,0 miljarder människor ska resa och att siffran kommer att stiga med 5-6 % per år. Vi får heller inte glömma att flygbolagen når denna ökning genom att betala på sitt eget sätt. Flyget finansierar sin egen infrastruktur helt, till skillnad mot den europeiska järnvägsindustrin som får 50 miljarder USD i bidrag varje år.

Vissa anser att flyget beskattas för lågt. I praktiken tar regeringar och infrastrukturleverantörer ut alltför höga avgifter av flyget. I Tyskland ger exempelvis var 1 000:e kilometer flygresa 11 euro i överskott i den tyska budgeten. Om samma distans tillryggaläggs med tåg kostar det den tyska skattebetalaren 51 euro. Detsamma gäller för större delen av Europa. Flyget är inte en för lågt beskattad verksamhet – i många länder betalar våra passagerare lika höga skatter som för alkohol och tobak. Och det finns all anledning att påstå att vi betalar för höga avgifter.

Det finns en klar anledning till att vi är upprörda över att regeringarna behandlar oss som kassakor som kan utnyttjas så snart det finns möjlighet. Våra kunder är inte några miljonärer som kan resa till vilket pris som helst. Flyget är en grundläggande del av det moderna livet. Flygets ekonomiska fördelar kommer alla till del genom flygbolagens stora satsningar på att alla ska kunna resa oavsett ekonomiska möjligheter.

Om regeringarna verkligen menar allvar med utvecklingen finns det uppenbara möjligheter att åstadkomma miljarder för bistånd enbart genom att ta bort handelshindren. Det räcker med att titta på jordbrukssubventionerna som är hjärtat i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). EU använder 65 miljarder USD varje år för att sänka priserna på jordbruksprodukter. Kostnaden för detta betalas av de europeiska skattebetalarna och jordbrukarna i utvecklingsländerna. Hur kan EU göra anspråk på att leda utvecklingen när man subventionerar varje europeisk ko med över 900 USD men bara investerar 8 USD per capita i stöd till Afrika söder om Sahara? Om bara 20 % av den gemensamma jordbrukspolitiken omdirigerades skulle det innebära 13 miljarder USD till EU:s biståndssatsningar. EU:s pågående budgetdiskussioner är ett perfekt tillfälle att vidta åtgärder.

Min uppgift är att försvara flyget. Jag gör det med eftertryck eftersom det är en verksamhet där vi kan vara stolta över vad den åstadkommit. Flyget är det säkraste och effektivaste transportsättet. Flygbolagen gör den globala byn till en realitet och världen till en mycket bättre plats. Kan man göra ännu mer? Absolut. Men att motarbeta resandet genom att höja skatterna är definitivt inte det rätta receptet för att stödja lång- eller medelfristiga utvecklingsmål.

Utveckling kräver engagemang, inte politiska spel för galleriet. Och flyget behöver en politik som bygger på sunt förnuft och lika förutsättningar, inte mer beskattning. Om EU:s ledare kan klara detta kommer effekten för den europeiska konkurrenskraften och den globala utvecklingen att bli både positiv och bestående.

Giovanni Bisignani
Generaldirektör och Verkställande direktör International Air Transport Association (IATA)

Översättning : Elisabet Flodin

En något kortare version är publicerad i Dagens Industri den 7 juli 2005