Växande oro för Arlandas framtid

Arlanda ska vara den ledande flygplatsen i Skandinavien.

Så har tongångarna varit från politiker under många år. Men utvecklingen pekar åt motsatt håll, vilket en färsk rapport från Copenhagen Economics satt siffror på. Rapporten har tillkommit på initiativ av Swedavia och Visit Sweden och har mätt hur tillgängligheten till Arlanda, alltså hur många direkta och indirekta linjer som flygs till och från flygplatsen. Med indirekta linjer menas en linje som går via en annan flygplats, till exempel Stockholm – Helsingfors – Beijing. Det visar sig då att under åren 2018 till 2023, där det visserligen ligger en pandemi, så har tillgängligheten på Arlanda minskat med 32 procent på inrikes och med 24 procent på utrikes. Störst utrikes minskning av tillgängligheten till Stockholm Arlanda mellan åren 2018 och 2023 har Asien med -54 procent, följt av Norden med -25 procent, Resten av Europa -24 procent, Latinamerika -21 procent, Afrika -15 procent, Mellanöstern -10 procent och Nordamerika -4 procent.

 

- Vi har haft på känn att möjligheterna försämrats för turister att resa till Sverige med flyg och nu har vi svart på vitt att tillgängligheten till Sveriges viktigaste flygplats Arlanda försämrats kraftigt sedan innan pandemin, säger Visit Swedens vd Susanne Anderson i en kommentar.

Undersökningen har lett till att ett flertal företrädare för flygbranschen nu tar ett steg fram och påpekar orsakerna till den minskade tillgängligheten, bland annat den svenska flygskatten. Sedan den infördes 2018 har den dragit in cirka sex miljarder till statskassan. Trots att den infördes med miljöargument, det är inte pengar som använts till den pågående klimatomställningen inom flyget. Istället är det en ren fiskal skatt på resande, vare sig det gäller semester eller affärsutbyte.

Arlanda är den avgjort största internationella flygplatsen i landet, 70 procent av alla utrikes flygningar utgår därifrån. I konkurrensen till Kastrup som i dagsläget inte har flygskatt men kan komma att få det, gör den svenska flygskatten de interkontinentala resorna från Arlanda väsentligt dyrare än om de utgår från Danmark. Swedavia vill därför att regeringen slopar den svenska flygskatten.

Men det finns även en annan faktor som skapar oro kring Arlanda och det är SAS framtid. När Air France/KLM får ett 20-procentigt ägande i SAS kommer den omfokusering till Kastrup som redan nu pågår att förstärkas. Innevarande vintersäsong flyger SAS två långlinjer från Arlanda, dagligen till New York och två gånger per vecka till Miami.

Den utvecklingen kommer att bli än tydligare med de nya ägarna, menar Mats Jansson, vd för SAS åren 2007 – 2010.

- Sverige blir loosers. Arlanda blir sämre och sämre. Det är ingen trevlig flygplats idag. KLM är fokuserade på att maximera lönsamheten och kommer att satsa tyngre på Köpenhamn och Kastrup som knutpunkt, säger han i en intervju med dn.no.

Arlandas tillbakagång blir kraftigare än Oslo, bland annat på att de norska politikerna vågat satsa på den norska flygbranschen bland annat genom att stötte rekonstruktionen i Norwegian.

- Därför tror jag inte att Gardermoen vill tappa så mycket, säger Mats Jansson till dn.no.

Bristen på politiskt engagemang för den svenska flygbranschen de senaste åren visar sig nu i kommentarer från en del politiker.

- Vi har inte haft tillräcklig krisinsikt och inte kraftsamlat på allvar kring Arlanda. Alla måste vara på tå, staten, regionerna, kommunerna. Sverige har inget flygbolag med bas här, säger finansregionrådet i Stockholm, Aida Hadzialic i en intervju med dn.se