ATR ska göra regionalflyget lönsamt

För den som flyger svenskt inrikesflyg är ATR 72 knappast någon ny bekantskap. Flygplanstypen har under många år varit en viktig del av den svenska regionalflygtrafiken, inte minst på linjer där ett större jetflygplan helt enkelt är för mycket flygplan för marknaden.

Nu ser ATR en liknande möjlighet på andra sidan Atlanten. Tillverkaren har presenterat ett nytt koncept för en 50-sitsig ATR 72–600 med tre kabinklasser, utvecklat specifikt för den amerikanska marknaden. Tanken är att kombinera första klass, premium economy och economy i ett flygplan som fortfarande behåller turbopropens låga kostnader på korta sträckor.

Det är en satsning som säger en hel del om vart ATR tror att regionalflyget är på väg. Den amerikanska regionalflygmarknaden har förändrats kraftigt under de senaste 20 åren. Samtidigt som det totala inrikesresandet har vuxit har de kortaste regionala linjerna blivit allt färre.

Satsar på USA

En viktig del av förklaringen är att den klassiska 50-sitsiga regionaljeten håller på att försvinna. Flottan av framför allt CRJ100/200 och Embraer ERJ135/145 består i dag av omkring 300 flygplan, jämfört med närmare 1400 i början av 2000-talet. Snittåldern ligger på omkring 23 år och inga nya flygplan av den här typen produceras. När CRJ och ERJ försvinner riskerar även linjerna de flyger på att försvinna – om det inte finns ett flygplan som kan göra trafiken ekonomiskt hållbar.

ATR budskap är att nästa regionalflygplan därför inte behöver vara ett mindre jetflygplan. Det kan vara en turboprop med plats för 50 passagerare.

Det nya konceptet bygger på ATR 72–600 men får en helt annan kabinlayout än den traditionella regionala konfigurationen. I grundversionen finns tio förstaklassäten, 20 premium economy-säten och 20 economy-säten

Kabinlösningen har dessutom utvecklats för att bättre passa dagens amerikanska trafiksystem. En ny främre dörr ska kunna användas tillsammans med bryggor från terminaler, och ett främre pentry frigör utrymme längre bak.

ATR har också lagt stor vikt vid bagageutrymmet. Konceptet ska kunna ta mer än 50 kabinväskor, med 30 i hatthyllorna och ytterligare 24 i förvaringsutrymmen på golvnivå. Det kan låta som detaljer, men för regionalflyget är de betydligt viktigare än så.

De mindre regionaljetarna byggdes för en annan tid, när passagerarna accepterade trängre kabiner och mindre bagageutrymmen. Att bara renovera interiören förändrar inte flygplanets grundläggande begränsningar – och inte heller dess ålder eller antal flygcykler.

Därför passar turbopropen de tunna linjerna

Det finns också en ekonomisk logik bakom satsningen. På korta sträckor är turbopropflygplan särskilt effektiva. ATR uppger att dess flygplan på rutter under 400 nautiska mil kan ha upp till 30 procent lägre bränslekostnad än motsvarande regionaljet och upp till 45 procent lägre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp än äldre 50-sitsiga regionaljetflygplan.

Ett regionalflygbolag behöver inte nödvändigtvis ett snabbare flygplan. Det behöver ett flygplan som kan flyga rutten tillräckligt billigt för att rutten ska överleva.

Sverige föredöme

Det är en utveckling som känns igen även i Sverige. ATR 72 har under lång tid varit en av de viktigaste flygplanstyperna i det svenska regionalflyget. Framför allt ATR 72 har kunnat användas på linjer mellan Stockholm och regionala flygplatser där passagerarunderlaget inte alltid motiverar större jetflygplan.

BRA har under många år varit en viktig svensk ATR-operatör och har renodlat sin flotta kring ATR 72–600 som idag används på uppdrag av SAS inom ramen för ett långsiktigt ACMI-avtal.

Även Finnair (Norra) har en lång historia med ATR och använder i dag 12 ATR 72, som opereras på Finnairs regionala nätverk.

Därefter väntar nästa generation

ATR EVO-program är tänkt att ta hybridteknik in i nästa fas av utvecklingen, med planerad trafikstart omkring 2035. Det betyder att ATR försöker positionera sig längs två tidslinjer samtidigt: först genom att göra dagens ATR 72 mer attraktiv för ett regionalflyg som håller på att förlora sina minsta jetflygplan – och därefter genom en ny generation med hybrid teknik.