Avgiftsbråket om Arlanda och Bromma

Från den 1 januari 2027 förändras Swedavias avgiftsmodell. På Arlanda sänks passageraravgiften från 91 till 81 kronor, medan den på Bromma höjs från 128 till 154 kronor per passagerare. Skillnaden blir därmed omkring 90 procent.

Samtidigt inför Swedavia ett nytt Hub Incentive-program på Arlanda. Flygbolag som uppfyller programmets villkor kan få i genomsnitt 40 procents rabatt på passagerar- och startavgifter. Någon motsvarande modell införs inte på Bromma.

Det är den kombinationen som nu får Skåne Aviation, Brommaflyg och Västflyg att reagera.

”Vi vill inte att någon ska välja bort Bromma åt oss”

I ett gemensamt utspel riktar bolagen kritik mot Swedavias nya avgiftsmodell. De menar att skillnaderna riskerar att försämra konkurrensförutsättningarna för flygbolag som vill trafikera Bromma, samtidigt som Arlanda får ekonomiska incitament för att locka till sig mer trafik.

Anna Petre, vd på Västflyg, säger till Flygtorget att det verkar finnas en vilja att slå spiken i kistan på Bromma.

– När våra flygresenärer ska norrut så är det Stockholm som gäller, och då är Bromma det smidigaste alternativet, är resonemanget från Västflyg.

De tre flygbolagen beskriver Brommas styrka som snabbhet, flexibilitet och närheten till Stockholms city. De menar att det finns resenärer som aktivt efterfrågar flygplatsen och att den efterfrågan borde få utvecklas på kommersiella villkor.

Brommas framtid är fortfarande en fråga för staten

Framtiden för Bromma är samtidigt inte en fråga som avgörs enbart av Swedavias avgiftsmodell. Flygplatsen ligger på mark som ägs av Stockholms stad, medan Swedavia har arrendeavtalet som löper till och med 2038.

I den statliga flygplatsutredningen, som presenterades under hösten, föreslås en kontrollstation senast 2033. Då ska Brommas trafikutveckling, marknadssituation och samhällsnytta utvärderas innan ett mer långsiktigt ställningstagande görs.

Utredaren bedömer att det är för tidigt att fatta ett definitivt beslut om flygplatsens framtid. Det är dock ett förslag från utredningen – inte ett redan fattat politiskt beslut om att Bromma ska vara kvar eller stängas.

För flygbolagen innebär osäkerheten en utmaning. Att etablera linjer kräver investeringar, marknadsföring och långsiktiga kundrelationer. Om flygplatsens framtid samtidigt ifrågasätts av dess egen huvudman kan det påverka viljan att satsa.

Två flygplatser – två olika roller?

Det finns en tydlig skillnad mellan Arlandas roll som internationellt nav och Brommas funktion som cityflygplats. Flygbolagen som kritiserar avgiftsmodellen har full förståelse för att Arlanda fyller en viktig roll, men menar att utvecklingen av Arlanda inte behöver ske på bekostnad av Bromma.

Swedavia å sin sida framhåller att bolaget måste ta hänsyn till flygplatsernas olika ekonomiska förutsättningar och att Arlanda har en central roll för Sveriges internationella tillgänglighet.

Men frågan som nu väcks är större än enskilda avgifter: Hur ska ett statligt flygplatsbolag balansera utvecklingen av ett nationellt flygplatssystem när två av dess flygplatser konkurrerar om samma marknad?

Och hur mycket påverkar avgiftsmodellen flygbolagens vilja att fortsätta satsa på Bromma?

Det är en diskussion som lär fortsätta – inte minst när den nya avgiftsmodellen träder i kraft vid årsskiftet.