Flyg med Framtid – med de nya aktörerna

En konferens om politiken, den nya arenan och de nya aktörerna

Ett år som rymmer flera för flyget historiska händelser ligger bakom oss.
Kundernas beteende har förändrats snabbt. Politikernas syn på flyget som en del i det kollektiva transportsystemet – i Sverige och EU – är oklar. Vilket ansvar har staten – och vad skall resenärerna förvänta sig när det gäller priser och utbud? Den nya riksdagen och regeringen har att ta ställning till frågorna. Kommer till exempel lågprisflyget att slå undan fötterna för satsningar på snabbtåg som kräver allt större subventioner på den skandinaviska marknaden? Detta kommer vi att inledningsvis diskutera under ledning av ekonomijournalisten Olle Rossander.

Stockholm Arlanda är en kandidat till att bli ett brohuvud för flygtrafik i Östersjöregionen som nu utvecklas. Men det finns fler! Helsingfors, Köpenhamn och Berlin har också flygplatser som vill vara med och slåss. Hur ska Stockholm agera för att vinna matchen om ett starkt flygnät till – och från – de nya marknaderna. Vilken roll får Bromma? Turismen – eller rättare sagt mötesindustrin – är beroende av bra flyg till och inom Sverige. Hur kan detta stimuleras?

Flygtrafiken står inför stora utmaningar när det gäller teknisk utveckling för att möta nya krav på god miljö och säkerhet. Idag finns det ingen institution som har ett utpekat ansvar för finansiering och genomförande av svensk forskning kring flyg. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), som tidigare hade ett sådant ansvar, är nu avvecklad. Tanken är nu att ansvaret för forskning, dess genomförande och finansiering, skall vila på Vinnova, Luftfartsverket, FOI och Centrum för Flygforskning i Lund och flygindustrin. När det gäller finansieringen är ansvaret alltför oklart.

Händelserna den 11 september 2001 har satt sina spår och omstruktureringen av luftfarten går med MACH 2.0, det vill säga dubbla ljudhastigheten. Kostnaderna skenar och intäkterna per passagerare minskar. Hur hanterar branschen detta och vad innebär det för flygbolag, flygplatser och resenärer? Kommer små flygplatser och flyglinjer att kunna överleva på den nya arenan?

Flera av lågkostnadsbolagen (Low Cost Carriers /LCC) har hittills varit vinnare, men inte alla och hur ser det ut framöver? Hur möter de klassiska flygbolagen de nya utmanarna och vilka krav ställs på infrastrukturen? Vi har samlat ledande experter på LCC – inte minst från föregångsmarknaden i Europa: Storbritannien – till en diskussion på engelska som avslutar konferensen Flyg med Framtid 2002.

Lars Wohlin&Harald Rosén
ordförande respektive generalsekreterare Svenskt Flyg