Hård strid i USA om nya krav på flygplatser

I brevet som skickades förra veckan framför de 39 flygplatscheferna att de tvivlar på att transportministeriet kan anställa tillräckligt många kontrollanter för att klara målet på maximalt 10 minuters väntan. De menar att om myndigheterna misslyckas så kommer resultatet att bli en oacceptabelt låg servicenivå som ytterligare hotar att förvärra det krisläge flygbranschen befinner sig i.

En företrädare för Altanta/Hartfield – världens största flygplats – förutspår massiv trängsel och förvirring i januari, ett förhållande som får inrikespassagerarna att ta bilen istället. I Chicago O´Hare -världen näst största flygplats – säger myndighetsföreträdare att han inte har en aning om när man kan tillgodose kraven och det har ännu ej gått att räkna ut hur många röntgenmaskiner som behövs och var de skall placeras. I San Francisco säger flygplatsens ansvariga att idag – 7 månader före införandet av 100% kontroll – har man ännu ej lyckats räkna ut hur alla krav skall tillgodoses.

Bruce Baumgartner, chef för Denvers Internationella flygplats, förutspår att passagerare kommer att linjeras upp utanför terminalen i januarikylan och kravet på införande 31 december kvarstår. Företrädare för Dallas flygplats gör samma bedömning.

Flera av flygplatscheferna påstår att de smidigt kan röntga alla väskor, men bara genom att installera stora röntgenmaskiner i bagagehanteringssystemen i flygplatsernas källare. De påstår att förberedelser för dessa maskiner – att bereda plats, dra om bagageband och kablar – kommer att ta månader. Beslut borde ha tagits av staten i mars eller april för att detta skulle ha varit möjligt.

-Nu är vi i juni och inga beslut är tagna och därför är det för sent att klara 31 december med rätt åtgärder, sade Bruce Baumgartner vid Denvers flygplats. Luftfartsmyndigheten och transportdepartementet beslöt för ett par veckor sedan att de inte kan ta fram tillräckligt många stora maskiner för att detektera sprängmedel, och att en luftfartsverkets interimslösning för Denver och 428 andra flygplatser blir att använda hundratals små detekteringsmaskiner som inte kan röntga väskor men har möjlighet att spåra sprängmedel. Dessa detektorer – som redan används för kontroll av handbagage vid många checkpunkter – måste nu flyttas till incheckningsdiskarna.

-Bara i Denver behövs 450 personer för att bemanna dessa, sade Mr Baumgartner, ett faktum som gör att utrymmet för passagerare försvinner. Flera andra flygplatser ser samma problem.

En talesman för Transportdepartementet, Chet Lunner, sade att man ej avser be kongressen om ett senarelagd implementeringstidpunkt .
“Ministern står för sitt åtagande att 100% kontroll skall införas den 31 december 2002 i enlighet med lagen. Lagen är ganska precis när det gäller tidpunkten och ministern har flera gånger sagt att han avser följa lagen bokstav, sade Mr Lanner.
Den sista november 2001, ett par dagar efter att president Bush fastställt lagen, bestämdes också tidpunkten för ikraftträdande men vid det tillfället sade transportministern att departementet ej kunde möta denna tidpunkt. Efter hård kritik från kongressen ändrade han sig. Det fastställdes att 100% röntgen av incheckat bagage är en huvudpunkt i lagen, ämnad att stoppa självmordsbombare. Flygplatserna i USA behöver inte planera implementeringen själva – det gör staten – men flera större flygplatser har involverat sig i planeringen.
Jeffrey P. Fegan, chef för Dallas-Fort Worth flygplats, exemplifierar med att hans flygplats hanterar 5500 väskor per timme i rusningstid och att det behövs 60 röntgenmaskiner till en kostnad av 12 miljoner per styck. Att bereda plats för dem kostar corka 2 miljarder, sade han.

Myndigheten i NewYork and New Jersey – som driver John F Kennedy, La Guardia och Newark-flygplatserna, deltog i diskussionerna man har inte skrivit brevet till departementet.

Samma lag som sätter tidsgränsen för 100% röntgen av incheckat bagage gäller också för den statliga, nyetablerade säkerhetskontrollmyndigheten i USA. Dessa nyanställer nu personal för fullt och har en gigantisk uppgift med att bland annat göra pålitlighetskontroller av kontrollanter och utbilda dem. Enligt företrädarna för flygplatser så är man ytterst tveksamma -för att inte säga negativa – till den statliga kontrollorganisationen. ” De är poliser, sade Mr Baumgartner från Denver, De har aldrig byggt någonting, de har ingen aning om flygplatser.

Flygbolagen i USA, som kommer att få betala en del av kostnaden direkt (med pengar från passageraravgifter och säkerhetsskatter) har också protesterat över kostnaden och tidtabellen för införandet. Flera av flygplatscheferna som skrivit brevet säger att de kommer att försöka få tillstånd en ändring genom att påverka sina kongressdelegater direkt. De skrivande flygplatserna anser att arbetet tar 10 till 30 månader efter att säkerhetsmyndigheten godkänt planerna, och detta har inte skett ännu.

I Sverige planerar flygplatserna att införa bagageröntgenkraven den 31 december. Hur detta skall gå till och kostnaderna för detta är ännu ej fullt redovisade. Helt klart är dock att många flygplatser inom EU har andra tidtabeller än Sverige. Till detta kommer andra krav på bevakning av flygplan med mera som kommer att kosta en förmögenhet.

Skillnaden mellan USA och Sverige är bland annat statens stöd när det gäller kostnader för denna typ av skydd av flygets infrastruktur mot terrordåd. I USA och på många andra ställen tar staten ett ekonomiskt delansvar för denna verksamhet. I Sverige skall flygpassagerarna – enligt hittillsvarande uttalande från regeringen – stå för kontrollapparaten. För skydd av annan transportinfrastruktur och anläggningar står dock samhället för fiolerna.

En annan avgörande skillnad är att svenska flygplatser har förhållandevis få resenärer som skall betala kontrollsystemet. Det finns exempel på linjer där kostnaden kan bli utt till 500 kronor per enkelbiljett.