Helsinki Airport stärker sin hubbroll

Helsinki Airport har länge levt på sin geografiska styrka: kortaste vägen mellan Europa och Asien. Den rollen fick en tydlig törn när ryskt luftrum stängdes 2022 och Finnairs klassiska polarstrategi tvingades ritas om. Men hubbmaskinen har inte stannat helt, utan Finavia har jobbat aktivt för att ersätta det asiatiska tappet med mer europeisk och nordamerikansk trafik.

I dag domineras flygplatsen tydligt av internationell trafik, och transferflödena har börjat återhämta sig. Med en minimum connecting time på bara 35 minuter är Helsingfors (HEL) fortfarande en av Europas mest effektiva transferflygplatser – kompakt och snabb. Det är en av deras absolut främsta konkurrensfördelar mot jättar som Kastrup (CPH) eller Arlanda (ARN). Terminalbygget som blev klart för ett par år sedan var specifikt designat för att behålla denna snabbhet trots ökad trafik.

Finnair – lågmält men disciplinerat
Det går inte att tala om Helsingfors-Vantaas framgång utan att nämna Finnair; bolaget är inte bara flygplatsens största kund, utan själva motorn i dess ekosystem. Flygplatsens effektiva terminaldesign är direkt skräddarsydd för att optimera Finnairs stora vågor av transferpassagerare.

Finnair har genomgått en av de tuffaste strategiska omställningarna i europeisk luftfart efter 2022. När Asien-strategin försvårades behövde bolaget snabbt bygga om sin långlinjeportfölj. Nu ser vi resultatet av det arbetet. Trafiken växer, särskilt över Nordatlanten och på utvalda asiatiska linjer. Europa är stabilt. Inrikesmarknaden lever vidare. Samtidigt planeras en kapacitetsökning framåt – försiktig men tydlig.

Under vintern har beläggningsgraderna förbättrats, intäkten per säteskilometer stärkts och cargo ökat. Det känns som klassisk finsk metodik: justera, fintrimma, optimera.

Och säkerhetsmässigt fortsätter Finnair att vara ett av världens mest stabila bolag – en faktor som sällan ger rubriker men som ändå väger tungt.

Kina återvänder – men spelplanen är ny
En av de mest symboliska händelserna på den finska flygmarknaden är att China Southern Airlines öppnar direkttrafik mellan Beijing Daxing och Helsingfors 29 mars med en Boeing 787–9 Dreamliner. Detta är China Southerns första linje någonsin till Norden. Att de väljer just Helsingfors (och den nya flygplatsen Beijing Daxing) i stället för till exempel Köpenhamn eller Stockholm är en tung fjäder i hatten för Finavia och bekräftar att Helsingfors kan ses som den ledande asiatiska hubben i vår region.

Satsningen är strategiskt vältajmad. Genom att flyga till den nya megahubben Beijing Daxing fyller China Southern det tomrum som uppstod när Finnair tvingades dra ner på sin närvaro i Kina. Men det handlar om mer än bara kapacitet; eftersom kinesiska bolag har fortsatt tillstånd att flyga genom ryskt luftrum, kan de erbjuda en restid på drygt åtta timmar – en svårslagen fördel jämfört med de långa omvägar västerländska bolag tvingas ta.

Att en kinesisk aktör nu stärker kopplingen visar att efterfrågan mellan Norden och Kina finns kvar och att hubbdynamiken håller på att förändras. Helsingfors blir i detta läge inte bara en finsk gateway – utan en neutral mötesplats mellan europeiska och asiatiska nätverk.

Konkurrensen i Norden

Finland är kanske inte störst. Men de är strategiskt placerade. Helsingfors lutar sig mot effektivitet, punktlighet och en hubb som faktiskt fungerar logistiskt. Man är inte längre den självklara Asien-genvägen den en gång var, men faktum är att varje transferpassagerare räknas.

Helsinki Airport är mindre än Köpenhamn – men snabbare.