Ryanair – Europas mest politiska flygbolag

Med 206 miljoner passagerare under 2025 och en kabinfaktor på 94 procent har Ryanair aldrig varit större. Men samtidigt flyttas kapacitet bort från flera stora marknader i Centraleuropa. Budskapet från ledningen är lika konsekvent som det är brutalt:
Där avgifterna höjs – där försvinner Ryanair.

Avgifter styr linjekartan

Det är inte efterfrågan som påverkar Ryanairs linjekarta, det är kostnaderna: Höjda flygskatter i Tyskland. Miljöavgifter i Frankrike. Nya passageraravgifter i Belgien. Ökade ATC- och flygplatsavgifter i Portugal. Konflikten med spanska Aena om investeringsplaner och höjda avgifter.

Ryanair svarar på samma sätt överallt: man flyttar flygplanen. Det är en strategi som är lika enkel som effektiv. Bolaget är extremt rörligt. En Boeing 737 kan lika gärna baseras i Polen eller Marocko som i Tyskland. När regeringar eller flygplatsoperatörer höjer kostnaderna, blir det snabbt en affärsmässig fråga – inte en känslomässig.

Resultatet? Miljoner säten försvinner från vissa marknader – samtidigt som andra växer kraftigt.

Norden – oväntad vinnare

Och här blir det intressant för oss i Norden. När kapacitet dras bort från delar av Centraleuropa, stärks positionerna i länder där avgifter hålls nere eller till och med avskaffas. Sverige nämns explicit som exempel på en marknad där flygskatter tas bort för att stimulera flyget.

Det förändrar konkurrensbalansen. För lågprisflyget är inte längre bara en fråga om turism och weekendresor. Det är en fråga om nationell konkurrenskraft. Om arbetsmarknad. Om regional tillväxt. Ryanairs linjekarta börjar alltmer likna en karta över Europas politiska prioriteringar.

Ett flygbolag som slåss offentligt

Ryanair har aldrig varit rädd för konfrontation. Tvärtom. Bolaget kritiserar öppet regeringar, flygplatsmonopol och EU-regler. I Spanien talar man om “överdrivna” avgifter. I Tyskland om “skyhöga kostnader”. I Belgien varnas det för att trafiken ska kollapsa. Det är hård retorik. Men det är också en del av affärsmodellen. Genom att vara högljudda sätter de press. I vissa fall har det fungerat – som när förhandlingar i Frankrike lett till att vissa linjer återupptas.

Samtidigt: järnkoll på säkerheten

Det är lätt att avfärda Ryanair som ett bråkigt lågprisbolag. Men mitt i alla politiska utspel finns en annan verklighet: en extremt standardiserad operation med ett av branschens starkaste säkerhetsresultat.

En enhetsflotta av Boeing 737, hög flygplansutnyttjandegrad och strikt kostnadskontroll betyder inte låg säkerhet. Tvärtom. Disciplin och standardisering är ofta det som bygger robust drift. Det är en påminnelse om att lågpris inte är detsamma som låg kvalitet – åtminstone inte operativt.

Vad säger detta om 2026?

Det som händer nu är större än enskilda linjer som försvinner, det handlar om en omritning av Europas lågprislandskap. Om en bransch där politiska beslut får omedelbara, mätbara konsekvenser. Och om ett flygbolag som är tillräckligt stort för att faktiskt påverka regeringar – inte bara reagera på dem.

Ryanairs strategi inför 2026 är kanske den tydligaste signalen hittills: lågprisflyget är inte längre bara en kommersiell fråga. Det är geopolitik i 737-format.