Skolverket – SFR om ny gymnasieform

Frågeställningar som diskuterades vid mötet:
– Tidplan
– Organisation av arbete GY 11
– Dagens yrkesförberedande program föreslås bli yrkesprogram,
  vad bör det utifrån Era utgångspunkter innebära för utbildningen
– Fördelar och nackdelar med dagens program
– Kunskaper, kunskapsområden i behov av nytänkande
– Gymnasiegemensamma ämnenas roll i utbildningen
– Framtida examensmålens innehåll
– De nationella och lokala programråden
– Samarbetsformer i kommande arbete
– Experter i kommande arbete.
 
Tidplan
Vid mötet redovisades tidplan för förestående arbete GY 11 enligt nedan:
mars 09         proposition GY 11 (behandlas förmodligen i riksdag
                    första veckan i april)
april 09          Uppdrag från regeringen regleringsbrev
maj – juli 09   a) branschträffar –  nationella programråd,
                         examensmål, kunskapsinnehåll i program
                    b) Implementeringskonferens I
                          (utbildningsanordnare och Skolverk)
                    c) Anställning av experter av Skolverket
aug 09           arbete med examensmål och kursplaner
nov 09           examensmål klara – remiss
feb 10            redovisning till regeringen 
                     Implementeringskonferens II (utbildningsanordnare
                     och Skolverk)
maj 10            kursplaner klara – remiss
sep 10            beslut kursplaner
                     redovisning till regeringen
                     Implementeringskonferens III (utbildningsanordnare 
                     och Skolverk)
 
Vikten av att de nationella programråden får starta sitt arbete snabbt (examensmål m.m.) gör att detta efter diskussionen vid mötet kommer att prioriteras av Skolverket. Det innebär att ytterligare ett möte med branschen kommer att planeras in att ske under arpil månad där Skolverk och bransch diskuterar formeringen av nationellt programråd och dess kommande arbetsuppgifter. 
  
Organisation av arbete GY 11
Arbetet kommer att bedrivas genom att varje program ges en Programansvarig och en expert. Budget totalt 1,5 tjänst för båda delarna. Programansvarig förmodligen = tjänsteman vid Skolverket, expert = representant från någon av skolorna förordad av bl.a. branschen. Till varje program knyts referensgrupp bestående av personal vid någon av de skolor i landet som anordnar utbildningen. Skolverket vill ha ett öppet förfarande d.v.s. många kontaktytor mot skolor/utbildningsanordnare under processen. SFR och TYA framhölls särskilt i diskussionen att för de flygtekniska utbildningarna bör referensgruppen innefatta representanter från samtliga skolor som idag anordnar flygteknisk underhållsutbildning i gymnasieskolan. Möjlighet finns att utöka organisation (jmf budget avseende programansv. och expert) om programmet har särskild komplexitet som måste lösas (såsom flygtekniska utbildningar i nytt program och maa de europeiska luftfartsbestämmelserna).
  
Dagens yrkesförberedande program föreslås bli yrkesprogram, vad bör det utifrån Era utgångspunkter innebära för utbildningen.

Skolverket redovisade statistik som visar att Fordonsprogrammet och dess utbildningar idag är ett av de mest träffsäkra utbildningarna då det gäller att ge eleven det denne förväntar sig, ge branschen en utbildning som möter branschens behov och att utbildningen ger den kunskap och kompetens som krävs för arbete i branschen. Höga andelar av eleverna anger att de har användning av kunskaper de förvärvat i utbildningen, höga andelar av eleverna arbetar inom bransch som programmet syftar till anställning i. Vidare visade statistik att låg andel av elever från programmet går vidare till högre studier (högskoleutbildning).
 
Branschens respons var i korthet positiv till ytterligare fokusering på yrkesämnen. Denna fokusering får dock inte leda till att vidareutbildningsmöjligheter begränsas genom för låga nivåer i ma, sv och en. För de flygtekniska utbildningarna framhölls att ma och fy betraktas som yrkesämne (jmf Del 66) och att svenska och engelska är viktiga för att elev ska nå krav i utbildning enligt Del 66 (examinationer essä) och för att kunna tillgodogöra sig information som utgör underlag för arbetet (manualer). SFR + TYA framhöll vikten av att de flygtekniska utbildningarna oavsett organisatorisk lösning i program ges bättre möjligheter att forma utbildningen utifrån de krav som anges i Del 66 och Del 147. Vidare framhölls att myndigheterna runt utbildningarna måste ges bättre möjligheter till samverkan (inom ramen för bl.a nationella programråd) d.v.s. Skolverk och LS (kommande TS).
 
TYA och SFR framhöll särskilt att det är av vikt att utbildningssystemen samordnas så att dagens återvändsgränder i utbildningssystemet byggs bort. Omfattning av undervisning i ma, sv och en i gymnasieutbildningen måste utgöra golv för inträde i eftergymnasial utbildning (Yrkeshögskoleutbildning). Utbildningssystemen måste göras öppnare så att inte elevens val då denne är 15 styr framtida möjligheter till yrke d.v.s. öppnare intag till främst eftergymnasial utbildning.
 
Övriga delar av branschen framhöll att det numera uppstått ett glapp mellan den kunskap som eleven bär med sig från gymnasieskolan och kravet på den kompetens som krävs för att gå in i de första vidareutbildningarna inom branschen (kompetensutveckling i bransch eller i företag). Detta kompetensglapp bör diskuteras och undanröjas vid utformning av Fordonsprogrammet i GY 11.
  
Fördelar och nackdelar med dagens program
Programmet möter väl de krav som branschen ställer. Utbildningen möter väl de förväntningar som eleverna har av utbildningen och elevernas användbarhet av kunskaper förvärvade genom utbildningen är hög. Branschen totalt sett framhöll att det är viktigt att den nya utbildningen ger utrymme för eleven att lära sig adekvata och korrekta arbetssätt/problemlösningsmetoder/rutiner för branschen. Förhållningssätt till arbete, kundmedvetenhet och kundservice, kvalitetsmedvetenhet, noggrannhet och förmåga till att ta ansvar framhölls.
 
SFR och TYA lyfte särskilt fram att de nuvarande gemensamma karaktärsämnena i programmet måste justeras så att de bättre fångar upp de krav på förberedande utbildning som finns inom den flygtekniska utbildningen. Särskilt lyftes arbetsformer/arbetssätt, Human Factors, verktygslära, grundläggande flygteknisk kunskap fram i diskussionen vilka borde ersätta nuvarande gemensamma karaktärsämneskurser.
 
Branschen ser sammantaget vikten av att utbildningen även i framtiden vidmakthåller perspektivet att utveckla eleven till en fungerande samhällsmedborgare.
 
SFR och TYA lyfte särskilt fram vikten av att kärnämnen (gemensamma kurser) formas utifrån programmens förutsättningar d.v.s. att integration mellan nuvarande kärnämnen och karaktärsämnen utvecklas vidare. Engelska, Svenska och Matematik ska formas efter de förutsättningar som gäller för arbete i flygtekniska företag för den flygtekniska utbildningen.
 
SFR och TYA lyfte fram att det är viktigt att den flygtekniska gymnasieutbildningen formas i ett eget program enligt Anita Ferms förslag eller enligt Skolverkets förslag (som i remiss på GY 11 föreslagit att de flygtekniska utbildningarna ska formas i nationella specialutformade program = lösning GY07). Vidare framhöll SFR och TYA vikten av att ett anordnande av utbildningen förutsätter att utbildningsanordnaren har Del 147 tillstånd. Detta för att utbildningar enligt de båda regelverken ska samordnas och dagens situation där vissa elever ges en utbildning som inte uppfyller de europeiska luftfartsbestämmelserna.
  
Kunskaper, kunskapsområden i behov av nytänkande

SFR och TYA lyfte särskilt fram (se ovan) att de nuvarande gemensamma karaktärsämnena i programmet måste justeras så att de bättre fångar upp de krav på förberedande utbildning som finns inom den flygtekniska utbildningen avseende arbetsformer/arbetssätt, Human Factors, verktygslära, grundläggande flygteknisk. Dessa bör ersätta nuvarande gemensamma karaktärsämneskurser.
 
SFR och TYA lyfte särskilt fram vikten av att kärnämnen (gemensamma kurser) formas utifrån programmens förutsättningar (se ovan). Svenskans roll för att elevens förmåga att utarbeta tekniska protokoll och teknisk dokumentation och engelskans roll för att tillgodogöra sig information och kommunicera (manualer m.m.) lyftes fram. Särskilt diskuterades de lokala kurserna i Flygteknisk engelska som måste beredas plats i kommande gymnasieutbildning.
 
Branschen framhöll vikten av att förslag till nya kurser/kursplaner hanteras via de nationella programråden.
 
APU/APL diskuterades omfattande. Krav på 15 veckors APL ligger kvar såvitt Skolverket vet, ingen dispens för skolförlagd praktik. SFR och TYA framhölls vilka olägenheter detta kommer att ge bransch och framför allt elev. De flygtekniska företagen kommer inte kunna erbjuda eleverna en kvalitativ APL om samtliga elever ska ges 15 veckors APL. APL kommer istället att bli ”fotogenpraktik” d.v.s. eleverna vistas i en flygteknisk underhållsmiljö men får själva inte genomföra arbetsmoment. Skolverket uppmärksammade detta särskilt. Vidare framhölls att enligt de europeiska luftfartsbestämmelserna så tecknar skolan kontrakt rörande företagsförlagd utbildning med företag. Samtidigt förväntas de nationella programråden lägga fast kvalitetskriterier för APL. Detta kommer sannolikt att kollidera då skolan måste utgå från sina rutiner i MTOE vilken inte kan ta hänsyn till annat än de europeiska luftfartsbestämmelserna. Representanter från Skolverket tog med sig frågan som kommer bli avgörande för anordnande av flygteknisk underhållsutbildning om föreslaget krav kvarstår. 
 
Gymnasiegemensamma ämnenas roll i utbildningen

Integration med karaktärsämnen väldigt viktig enligt bransch. Som ovan angivits framhölls för de flygtekniska utbildningarna särskilt att engelska, svenska och matematik. Svenskans roll för att elevens förmåga att utarbeta tekniska protokoll och teknisk dokumentation och engelskans roll för att tillgodogöra sig information och kommunicera (manualer m.m.) lyftes fram. Särskilt diskuterades de lokala kurserna i Flygteknisk engelska som måste beredas plats i kommande gymnasieutbildning.
 
Rörande matematik och fysik framhölls att dessa ur ett flygtekniskt perspektiv betraktas som karaktärsämnen d.v.s. måste ingå i utbildningen möjligen till en högre omfattning än vad som föreslås i gymansieutredningen.
  
Framtida examensmålens innehåll

Examen ska ske på såväl teoretisk som praktisk kunskap. Branschen välkomnade examensarbete. För de fordonstekniska utbildningarna sågs en naturlig koppling till de certifieringskrav som finns idag inom bl.a. inriktning Transport.
 
De nationella programråden (NP) ska medverka/bereda framtagandet av examensmål. NP:s roll blir därmed viktig. Detta särskilt eftersom NP kan välja att lägga fast certifieringskriterier av skola (se mer nedan).
 
För de flygtekniska utbildningarna är det enligt Skolverkets representanter acceptabelt att lägga grunden för examen på
• elev uppfyllt minst Basic Examination (G vid teoretiskt prov samtliga
   moduler)
• praktiskt slutprov (d.v.s. en eller flera av de praktiska examinationer
  eleven ska genomföra enligt Del 66)
• Dokumentation av genomfört arbete (underhållsuppgift eller
   reparation/renovering av flygteknisk detalj) liknande dagens
   projektarbete men tydligare kopplat till flygteknisk underhåll.

Detta skulle för skolorna vara ett gångbart sätt att kombinera krav på examination enligt  Del 66 och krav på examen enligt GY11.
 
Branschen totalt sett framhåller vikten av att examensmål/examensuppgifter baseras på att eleven får göra ett arbete av problemlösande karaktär, karakteristisk för den inriktning som eleven valt.
  
De nationella och lokala programråden

Totalt 19 nationella programråd (NP). Skolverket utser, inrättar och administrerar programråden. NP:s uppgift:

• Arbete enligt myndighetsinstruktion genom GyF
• Årligen lämna rapport till Skolverket om hur kompetens-
  försörjningen fungerar inom aktuellt program
• Redovisa tillgång till APL platser av god kvalitét jämte jämförelse
  utifrån behov av APL platser
• Ta fram kvalitetskrav för APL platser
• Ge exempel på examensuppgifter samt redovisa utfall av examen
   inom programmet i riket
• Ge Skolverket underlag i frågor om kvalitetssäkrad information
  riktad till elever i grundskolan
• Bistå skolverket i utvecklingsarbete av styrdokument
• Ge underlag för certifiering av skolor inom programmet
 
SFR och TYA lyfte frågan om möjlighet att för de flygtekniska utbildningarna endast ha ett nationellt programråd som tillika utgör lokalt programråd för samtliga utbildningar/skolor i landet.

Bakgrunden är att det är ineffektivt att ha ungefär samma personer som åker till både 7 lokala programråd och ett centralt programråd då branschrepresentanterna i dessa ”råd” i stort kommer att vara samma personer.

Vidare redovisade SFR och TYA att det sedan 2006 finns en grupp som redan hanterar del av de frågor som är avsikten att NP ska lösa. Denna sammanslutning skapades på initiativ av SFR och TYA och består av samtliga skolor med Del 147 tillstånd, SFR, TYA, Flyg A samt enskilda utvalda branschrepresentanter (Patria/SAS/Priority/Skyways). SFR och TYA framhöll att ett NP bör skapas med denna gruppering som grund. Kontakt upprättades mellan Krut Nilsson/Anders Färdeman och Per Töörn/Erik Alphonse.

Skolverkets representanter såg den förslagna lösningen av endast NP för de flygtekniska utbildningarna naturlig eftersom branschen är liten och genom att de regionala perspektiven på de flygtekniska utbildningarna inte är stora. För de flygtekniska utbildningarna är det nationella och europeiska/ internationella perspektivet på utbildningen viktigare än det regionala som de lokala programråden är tillsatta för att tillvarata.
 
SFR och TYA gjorde tydligt att det är viktigt att arbetet med NP startar så snart som möjligt och att NP/branschen ges inflytande över vem som utses som expert för arbetet med GY 11 och de flygtekniska utbildningarna.
 
SFR och TYA framhöll att eventuella kvalitetskrav på APL platser kan kollidera med Del 66 och Del 147 (se ovan Kunskaper, kunskapsområden i behov av nytänkande).
 
Särskilt diskuterades möjligheten för NP att ge underlag för certifiering av skolor. Med detta avser Skolverket att NP ska vara en part för att diskutera/väcka diskussion om att det finns för många/för få utbildningsanordnare som anordnar utbildning eller inriktning av utbildning inom en region. Detta skulle alltså föra upp frågan om lämplighet av att anordna utbildningar i vissa regioner på NP:s dagordning. Skolverket ges härmed hjälp att styra det totala utbildningsutbudet och att i viss mån kvalitetssäkra utbildningsutbudet.

Fortfarande kvarstår dock (än så länge) den kommunala självstyranderätten att trots eller på grund av rekommendation från Skolverk och NP inrätta viss utbildning i kommunen. På fråga ser Skolverkets representanter en naturlig koppling till ansökningsförfarande för fristående skolor kopplat till denna diskussion innebärande att NP skulle kunna komma att spela roll som yttrande instans vad avser anordnande av fristående skola i viss region. Branschen var avvaktande i denna diskussion och inser att NP för att fullgöra denna typ av roll måste ges särskilda resurser och beslutsmandat för att kunna verka vilket också framhölls i diskussionen.
 
SFR och TYA framhöll att då det gäller kvalitetskriterier av skola bör dessa för de flygtekniska utbildningarna vara Del 147. Sedan kan eventuellt ytterligare kriterier kläs på detta med Del 147 utgör grund.
 
Vad avser kvalitetssäkrad information till elever i grundskola framhölls TYA:s informationssajter www.bliflygmekaniker.nu och www.bliflygtekniker.nu och till dem angränsande informationssajter.
 
SFR och TYA framhöll att NP enkelt kan skapas med nuvarande gruppering som grund med tillägg av representanter från facklig organisation, universitet/högskola samt LS (Luftfartsstyrelsen)/TS (Transportstyrelsen). Vad avser LS/TS lyftes särskilt fram vikten av att myndigheten är med i NP eftersom detta borgar för att de båda regelverken harmonierar. Vidare är LS en naturlig part att använda för att lösa delar av de utvärderingsfrågor som kommer att ligga på NP och Skolverk.
 
Avslutningsvis framhöll branschen att med dessa arbetsuppgifter för NP är det av vikt att NP ges resurser att klara sitt uppdrag.
 
Samarbetsformer i kommande arbete och experter i kommande arbete

Skolverkets representanter lovade att återkomma med ny inbjudan till nytt informellt möte ang överläggningar om GY11 med särskild bäring på NP:s uppdrag i samband med att regeringen lägger sin proposition och Skolverket därmed har bättre uppfattning om kommande uppdrag till dem. I tid inträffar detta sannolikt de första veckorna av april.
 
Skolverket ser att de Nationella programråden måste skapas bl.a. baserat på de deltagare som fanns vid mötet.
 
Skolverket underströk särskilt vikten av att branschorganisationerna tar tillfället i akt att föreslå de som de anser vara lämpliga personer att ingå som experter i kommande arbete med GY11. Vid mötet diskuterades även möjligheten att dessa experter var personer kopplade till bransch istället för till skola/utbildning. Skolverket utgår ifrån ett öppet och brett förfarande vad avser arbetet maa GY 11. Detta breda och öppna förfarande inbegriper relation till bransch.
  
SFR och TYA har poängterat

I samband med mötet har SFR och TYA rörande de flygtekniska utbildningarna via mail till undervisningsråden Kurt Nilsson och Anders Färdeman poängterat följande:
 
1. Gymnasieutbildning sker med Del 66 och Del 147 som grund
2. För att genomföra utbildning krävs Del 147 tillstånd
3. Gymnasieutbildningen rymmer cat A utbildning inte cat B
   utbildning
4. Krav på tidsomfattning av arbetsplatsförlagd utbildning tas bort för
    flygtekniska programmet maa att praktik sker efter utbildningen
    istället.
5. Krav på lokala programråd tas bort och ersätt för flygtekniska
   utbildningar med nationellt programråd för samtliga gymnasieskolor
6. I utvärderingsarbete och kvalitetsbedömningar av utbildningar
   lyfts Luftfartsstyrelsen med som en part och som en utomstående
   utvärderare av utbildningen så att de båda regelsystemet förmås
   fungera och bindas samman och inte separat var och för sig
7.Tydligörande av vad förberedande utbildning inom ramen för
    programmet är/står för
8. Branschen ges inflytande över utbildningsplatsernas omfattning
    utifrån branschens behov (nu och framöver)
9. Branschen ges inflytande över övergripande utformning av
    programmet d.v.s. branschen medverkar i utformning av det
    nationella programmet
 
SFR och TYA har återigen till Skolverket skickat in de remisser som branschorganisationerna lämnade på GY 11.
 
Övrigt
Skolverkets representanter har lovat att återkomma med materialet som förevisades (bildspel) under mötet.
 
Den information som gavs vid detta möte kommer under kortad form att ges vid Skolledaröverläggningar med TYA som sker 090219—090220.

2009-02-19/Johan Persson