Hur ska Arlanda positionera sig i Norden 2026

Efter ett något trevande första halvår blev avslutningen desto starkare. Under december ökade antalet passagerare vid Swedavias tio flygplatser med åtta procent jämfört med samma månad 2024. Helåret landade på en mer försiktig, men stabil, tillväxt om två procent – ett kvitto på att efterfrågan finns, men att vi ser en splittrad marknad. Flygpassagerarna väljer destinationer med omsorg – där drivkraften främst är fritidsresor och semester, samtidigt som inrikesresandet har svårare att nå gamla toppnivåer

Arlanda starkare än 2019

I december reste drygt 1,8 miljoner passagerare via Stockholm Arlanda Airport, en ökning med hela 14 procent jämfört med december 2024. Utrikesresandet steg med nio procent – och låg därmed fem procent över december 2019. Det är en symboliskt viktig milstolpe.

Men kanske ännu mer anmärkningsvärt är inrikeslyftet: +40 procent i december och +29 procent på helåret. Flygbolagens val att koncentrera Stockholmstrafiken till Arlanda börjar nu tydligt synas i statistiken. Det här är siffror som påverkas av BRA:s inrikesflytt, och när vi går in i 2026 så börjar en ny tidräkning för statistiken.

Landvetter stabil – men tappar inrikes

Göteborg Landvetter fortsätter att visa stabilitet på utrikessidan, med en ökning på nära tre procent för helåret. Inrikesresandet backade dock med omkring fem procent, en utveckling som speglar den strukturella omställning vi sett i Västsverige – där flyget i högre grad används för internationella resor än för nationella förbindelser.

Norrland sticker ut – flyget fortsatt samhällskritiskt

I norra Sverige fortsätter flyget att spela en helt annan roll än i storstadsregionerna. Kiruna och Luleå ökade inrikesresandet med tvåsiffriga tal under helåret och slog dessutom decemberrekord. Det är en tydlig påminnelse om att flyget här inte handlar om valfrihet – utan om tillgänglighet, arbetsmarknad och samhällsfunktion.

Nya linjer och nya bolag – Arlanda vinnare även här

Under 2025 etablerades åtta nya flygbolag och 37 nya reguljära linjer på Swedavias flygplatser. Merparten hamnade på Arlanda, som också stod för 15 av årets 23 nya destinationer.

Bland decembernyheterna märks Norse Atlantics satsning på Phuket från Arlanda samt Edelweiss nya linje Zürich–Luleå – två rutter som säger mycket om var efterfrågan finns: långdistans, nisch och norra Sverige.

Frakt på uppgång – en tyst men viktig signal

Samtidigt ökade fraktvolymerna med fem procent under året. Det är lätt att förbise, men för flygplatsernas ekonomi – och Sveriges konkurrenskraft – är det här en avgörande pusselbit. Flygfraktens återkomst stärker Arlandas roll inte bara som resehub, utan som logistiskt nav.

Norden i jämförelse

I ett nordiskt perspektiv är Swedavias siffror både uppmuntrande och ett tydligt bevis på Arlandas strategiska utmaningar. Arlanda växer snabbare än sina nordiska grannar – men ligger fortfarande efter i styrka som internationellt nav.

Köpenhamn – Nordens självklara hubb

Köpenhamn/Kastrup behåller sin position som Nordens starkaste flygplats. Med ett stort utbud av långlinjer, täta Europaförbindelser och ett starkt transferflöde har Kastrup i praktiken cementerat rollen som regionens globala nav. För SAS, som allt tydligare positionerar Köpenhamn som huvudbas, är utvecklingen logisk – men den har också skapat ett tydligt vakuum i Stockholm.

Oslo – stark inrikes, begränsad hubbroll

Oslo Gardermoen fortsätter att stå stadigt, framför allt tack vare en robust inrikesmarknad och stabil efterfrågan på Europatrafik. Däremot saknar Oslo samma tyngd inom långdistans och transfertrafik, vilket gör flygplatsen mindre konkurrenskraftig som nordiskt nav. Flygplatsens roll är tydligare nationell än regional.

Arlanda – snabbast växande, men från lägre nivå

Mot den bakgrunden framstår Arlandas utveckling som särskilt intressant. Tillväxttakten är högre än i både Köpenhamn och Oslo, inte minst på inrikes och utrikes punkt-till-punkt. Nya flygbolag, nya linjer och en tydlig återhämtning över 2019 års nivåer i utrikestrafiken under december signalerar att Arlanda är på väg tillbaka – men med en annan profil än tidigare: mindre transfer och hubbambition, mer direkttrafik.

2025 visar att Arlanda rör sig framåt igen. Frågan för 2026 blir inte om flygplatsen växer – utan vilken roll Sverige vill att Arlanda ska spela i Norden.

Allt pekar mot att Köpenhamn/Kastrup befäster sin roll som Nordens enda fullskaliga internationella hubb. Med SAS ompositionering, ett växande långlinjenät och bra möjligheter att byta flyg har Kastrup blivit den självklara vinnaren.