SAS: Tio procent av flygplansflottan ska bort

De positiva siffrorna först i den kvartalsrapport som SAS lämnade i fredags: 30 procent fler passagerare än innan kvartalet innan och det bästa kvartalet sedan pandemin startade. Kabinfaktorn nådde 78 procent och kapaciteten var upp med 27 procent. Men det hindrade inte att månaderna maj – juli drog med sig en förlust på 1,99 miljarder svenska kronor. 

- Det var överlag en stabil underliggande efterfrågan på resor under sommarkvartalet och SAS upplevde att allt fler passagerare ville ut och resa när restriktionerna lättade runt om i världen. Helhetsresultatet för kvartalet påverkades emellertid av några väsentliga händelser. Först och främst hade den 15 dagar långa pilotstrejken i juli en stor påverkan på resultatet. Dessutom upplevde vi stora operationella störningar under kvartalet som drabbade hela flygbranschen, skriver SAS i en kommentar. 

Den 5 juli lämnade SAS in en frivillig ansökan om att inleda ett chapter 11-förfarande i USA gällande finansiell rekonstruktion. Syftet är att påskynda genomförandet av rekonstruktionen inom SAS FORWARD, ett arbete som siktar på att göra bolaget ”finansiellt starkt, lönsamt och mer konkurrenskraftigt”, enligt pressreleasen.

En del i det arbetet, det femåriga avtalet med piloterna är avklarat, handlar om flygplansflottan. SAS har i dagsläget cirka 100 flygplan varav 80 är leasade och 20 eget ägda. Det är för många, framför allt vad gäller långlinjemaskinerna, har vd Anko van der Werff sagt vid ett flertal tillfällen. Maskinerna ägs av ett tiotal olika leasingbolag, varav de största finns i Kina och Japan och SAS betalar varje år cirka fyra miljarder i leasingkostnader. Totalt drar de samlade leasingavtalen närmare 16 miljarder de kommande åren. Det gör frågan om flottan och därmed leasingavtalen till en central del i de fortsatta förhandlingarna kring rekonstruktionen. Men hittills har samtliga leasingbolag gett kalla handen så fort diskussionen om att lämna tillbaka leasade maskiner kommit på tal. Chapter 11-förfarandet ger dock SAS möjlighet att sätta visst tryck när frågan nu kommer upp igen.

 

De tyngsta kostnaderna ligger för närvarande på de nya A350-maskinerna, samtidigt som de har mycket låg nyttjandegrad där vissa står på marken fyra-fem dagar i veckan. Tanken var att de skulle flyga bland annat på de längsta linjerna till Kina och Japan, en marknad som just nu är hårt kringskuren av dels fortsatta covid-restriktioner, dels kriget i Ukraina som stängt flygkorridoren över Sibirien. Med undantag för Shanghai som flygs två gånger i veckan från Köpenhamn, är SAS långlinjetrafik uteslutande koncentrerat till USA och Kanada med det senaste tillskottet Toronto. Men det är ett flygprogram som inte sysselsätter de åtta A330 och sex A350 som just nu finns i flottan. 

- VI har i första omgången får många långdistansflygplan eftersom marknaden till och från Asien är stängd för oss. Helst vill vi också ha bara en flygplanstyp på långdistans, inte två som idag, sa Anko van der Werff nyligen i en intervju med dn.no. 

Och på frågan om hur många flygplan som helst borde tas bort ur flottan blev svaret 10 procent, alltså tio flygmaskiner. När och hur det ska ske är däremot inte klart. Inte heller vad det innebär för SAS som interkontinentalt flygbolag.