Varför vill du bli pilot?
Kan ni svara på detta? Jag har själv svårt att uttrycka vad det är som gör att jag brinner för flygyrket.
Så vore kull att höra er, varför vill du bli pilot? Hur ser din pilotdröm ut? Hur länge?
Vore kul att analysera de olika svaren.
Tack!
svar
Själv är far kapten på Air France, har redan jobbet klart + betald utbildning via farsan. Så im happy..
eller inte! Jag är bara en i mängden med redan för många lån för att ens kunna påbörja min utbildning. Å N G E S T. Att man inte vara mer klok vid yngre år.
Natotröjja? Jobbar du på Nordflyg?
Brudarna på klubbarna blir alldeles tårögda när man viftar med certet, glajjorna i bröstfickan på natotröjan, stora klockan och sidbenan och drar lite sköna skrönor.
Nice att dra på morgonen sedan och säga att man har ett flyg till Bahrain på morgonen att sköta. Jag rekommenderar inga Stockholmare att börja flyga, min flygklubb ska bli vräkt snart och då vet jag inte hur jag ska göra detta…
Det är kul att du har en dröm, men om jag var du så skulle jag flyga endast som privat pilot.
Är själv pilot sedan 3 år tillbaka, och ibland ångrar jag att jag började denna inriktningen. Jag hade turen nog att få mesta av utbildning betald av staten, så det ända jag behövde lägga pengar på var min typerating på dryga 300 000 kr.
Visst de är härligt att flyga, och känna det ansvarat och överkomma de utmaningar som kommer med yrket.
Sanning är som de flesta vet är att förhållandena för en pilot blir sämre och sämre, om man ur huvud taget får ett jobb. Sämre löner och bolag som behandlar en som skit.
Sen är frågan om det är värt att lägga ut dom pengar som krävs för att bli pilot och sen inte veta om man får något jobb, och ha stora lån resten av sitt liv.
En annan fråga är hur gärna vill du vara hemma med dina vänner och din familj. För jobben i Skandinavien är inte lätt att hitta.
Ditt sociala liv kommer att drabbas.
Du har många frågor att ställa dig och vad vill du få ut av livet, vart vill du leva, hur påverkas min familj att detta..etc etc
Jag hade nog tänkte om några extra gånger innan jag tog något beslut.
Lycka till
18 år är jag inte.
Då skulle jag vel gå gymnasiet nu.
Och rysning då jag körde moped första gången fick jag heller inte, och inte då jag körde bil eller lastbil heller.
Det var bara något man gjorde.
Kör man med inställningen du hade så är man oftast arbetslös också.
Clemme:
Bra inställning!
Gör man det av rätt orsak och brinner för yrket så kommer man långt också.
Att flyga är som vara en fri fågel. Jag har jobbat med de mesta och gjort nästan allt man kan göra när man är ung, men nu när man ska känna de är dags att göra något åt sitt liv så är de fortfarande pilot som gäller. När man var liten var de man drömde om men i mitt fall var inte riktigt så. Jag har alltid bott nära flyg men för 4 år sen insåg jag verkligen varför jag trivdes med de, och varför när jag flög varför jag njöt när andra tänkte skönt/jobbigt att flyga. Jag var den som tyckte flyget var nästan de bästa delen på semestern.
Att flyga pilot är lite som att styra din egen jobb dag, och utsikten är de inte något fel men just de som gör pilotjobbet unikt är att man faktiskt när är hemma och lever vardagen inte kan låta bli att tänka sig själv när man sitter i cockpiten. Kanske de är så nu när man tänker studera till pilot, men jag har inget annat referens att ge utan de jag kan säga är jag känner mig som gjord för att bli pilot. Jag är den som känner jag kan leverera dessa människor till dess tilltänkta destination. Säg att jag är naiv säg att jag inte förstår någonting om yrket men de är så jag känner och vill bli pilot för.
Tror du ja… Bara för att du är 18 år nu och inte vet bättre, fick rysning när jag satte migmpå en moped första gengen med, men kör inte moped idag för det…
Själv gjorde jag det för lönens skull och damerna… Men ack såmfel jag hade… 1 milj fattigare utan jobb…
För att flyget alltid har varit mitt allt.
Då jag var liten och skulle flyga iväg på charterresa så sket jag i vart vi reste, bara man fick flyga.
Har ppl idag och börjar med atpl teorin till hösten.
Ända sedan första gången jag flög själv och drog tillbaka och planet lättade så gick det en härlig rysning längs ryggraden och det gör det ännu idag! att ligga on top och alltid ha solsken medans det är regn och grått nere på marken. Att ha hela jorden under sig.
Dom känslora gör att jag brinner för pilotyrket.
Visst, det finns många sämre sidor med det också och svårt i nuläget att få jobb.
Men jag gör det här helt enkelt för att flyget är mitt allt.
Inte för någon stor lön, flott pilotuniform eller för att ragga på brudar och skryta till släkt o vänner.
Är det så sedan att jag flyger j31 eller pa31 så är jag lika nöjd för det.
