Svenskt Flyg ställer krav på regeringen!

Holland är nu ordförandeland i EU, och man kommer där att prioritera flyget. Så här skrev den nuvarande  EU-ordföranden till transportministrarna inför ett möte i Amsterdam den 9 och10 juli där vår infrastrukturminister Ulrica Messing deltog : Inrättandet av den inre marknaden för flygtransporter har tveklöst givit resenärerna fördelar, såsom etablering av nya förbindelser, fler destinationer, nya flygbolag, nya affärsidéer och lägre priser. Det har ökat rörligheten och stimulerat den sociala och ekonomiska tillväxten i Europa. Av alla transportslag har flyget under de senaste 20 åren genomgått den utan jämförelse mest imponerande tillväxten i EU. Civilflygets produkter och tjänster skapar handel, industrietableringar och turism. Flyget länkar samman samhällen, perifera regioner och landsbygd med ekonomiska och kulturella centra i Europa och den globala marknaden. 

Flyget är alltså ett transportslag som utför en allt större samhällsnytta, men också det transportslag som får klara sin egen finansiering. I Sverige får det ständigt nya pålagor, något som hotar många flygföretags och flygplatsers överlevnad. –Vi kräver att den svenska flygnäringen får samma villkor som liknande verksamheter i norra Europa! Flygets luftfartsskydd som det nu behandlas i Riksdagen leder till konkurrensnackdelar för svensk flygnäring. Glesbygdens flygplatsskydd bör finansieras av regionalpolitiken.

Civilflyget bedöms få en global trafiktillväxt på mellan 4 och 5 procent på årsbasis. Sverige är med industriellt genom Saab:s tillverkning av kritiska delar till jätteprojektet Airbus A380, där även Volvo Aero är med och utvecklar nya motorer. Denna verksamhet kräver kvalificerade ingenjörer om den ska bedrivas i Sverige. Därför är det väsentligt att svenska flygnäringar får sådana politiska signaler att Sverige inte förlorar en hel framtidsbransch till utlandet.
Näringslivet behöver goda flygförbindelser med omvärlden så att orter som Kiruna, Trollhättan, Linköping och Stockholm är lätta att komma till för utveckling av olika former av nätverkssamarbeten.
–Vi kräver att regeringen fastlägger att flygindustrin är en prioriterad näring, och föreslår en rejäl översyn av statens roll för att bibehålla Sverige som luftfartsnation.

Visst bidrar flyget till transporternas miljöbelastning. Åtgärder för att reducera dessa är dock kraftfulla, inte minst genom den flygtekniska utvecklingen.  I dag har bullret sänkts väsentligt.  Flyget står för cirka 3 procent av transportsektorns utsläpp. Nya flygplan drar fullsatta ner mot 0,25 liter flygfotogen/mil och resenär, alltså snålare än de flesta bilar. Ett exempel från en resa Östersund-Arlanda. Flygsträckan är 43,5 mil och bilsträckan 56 mil. Med en beläggning på 1,5 personer i bilen går det år cirka 29 liter bränsle per passagerare med en medelstor bil. En Boeing 737-800 med 75 procents beläggning gör av med 22 liter bränsle per passagerare på samma sträcka (källor: SAS Emission Calculator och Vägverkets hemsida). Och den positiva utvecklingen fortsätter! 

Regeringens politik när det gäller flyget är negativ. När det gäller investeringar och stöd vill man helst bara satsa på järnvägar och hindra/försvåra för andra transportslag. De glesbefolkade regionerna av Sverige får transporter till högre kostnad. Hur drabbas regioners turism, handel, konferens och kongresser, utbildning och forskning av detta?

Staten satsar miljarder på gravt olönsamma projekt och skrämmer bort nyttiga investeringar.  För det saknas uppenbarligen inte medel för infrastruktur i Sverige! Nu byggs Botniabanan. Kostnaden för denna beräknades till cirka 8 miljarder när beslutet togs i riksdagen – nu är notan 25 miljarder!
Norrbotniabanan som pekats ut som nästa stora investering, kostar minst 20 miljarder. Men pengar saknas till lönsamma projekt.
SJ och Rikstrafiken ropar efter mer stöd för att hjälpligt kunna hålla igång trafiken. Ett hinder för utveckling av tågtrafik i Sverige är det monopol som råder. Järnvägsutredningen har pekat på detta, men signalerna från regeringen är att SJs monopol ska behållas. Med denna politik får man räkna med för höga priser och kostnader även i fortsättningen.
 Det är dags för regeringen att ge tydliga signaler. Flyget är en tillväxtbransch. Har vi råd att flagga ut den?
 
 
Mats Odell och Harald Rosén,          

Huvudinnehåller i denna artikel var publicerad i Dagens Industris debattsida den 21 september 2004.