Flygfrakten lyfter i norr – Köpenhamn och Riga satsar på nya jättehubbar

Flygfrakten har fått ett uppsving i norra Europa. I Köpenhamn har Worldwide Flight Services (WFS), som ägs av Singapore-baserade SATS, precis öppnat sitt fjärde lager på Kastrup. Totalt har WFS nu över 21500 kvadratmeter yta på Copenhagen Airport, inklusive kylterminaler för läkemedel.

– Vi ser ett ökat intresse från speditörer att outsourca det fysiska arbetet till aktörer som oss, säger Inge Briand de Crevecoeur, WFS-chef i Köpenhamn.

Tjänsterna som erbjuds är breda: från säkerhetskontroller och viktmätning till ompaketering, tullförberedelser och vidare vägtransport. För internationella e-handelsförsändelser till Skandinavien kan den snabba sorteringen enligt WFS spara upp till ett dygn i leveranstid.

airBaltic storsatsar på frakt

Samtidigt har airBaltic precis öppnat ett av de mest ambitiösa fraktprojekten i Baltikum: Baltic Cargo Hub på RIX Riga Airport. Terminalen är 6895 kvadratmeter stor, och kan hantera upp till 45000 ton gods årligen – tre gånger mer än tidigare kapacitet. Den är utrustad för temperaturkänsliga varor, farligt gods och e-handel. Ett särskilt postsorteringssystem gör att Riga nu också stärker sin roll inom internationell postlogistik.

– Det här är mer än bara en terminal. Det är en strategisk satsning för att lyfta Lettland som logistikland, sa transportministern under invigningen i början av sommaren.

Hubben är designad för alla flygbolag – inte bara airBaltic – och rymmer bland annat veterinärkontroller, tullstation och avancerade kylkedjor, vilket gör den attraktiv för allt från livsmedel till farligt gods.

Flygfrakten lyfter igen – och Norden vill vara med i matchen

Att både Köpenhamn och Riga expanderar inom samma månad är knappast en slump. Flygfrakten i Europa är nämligen på väg upp igen. Under våren ökade efterfrågan med 1,6 procent jämfört med året innan, enligt IATA – och kapaciteten växte i ungefär samma takt.

Och det finns fler tecken på att branschen rör på sig. Digitaliseringen av flygfrakt har tagit fart, och användningen av elektroniska fraktsedlar har nu passerat 75 procent globalt. Målet är att nå nästan 90 procent före årets slut – vilket sparar både tid och resurser.

Samtidigt testar allt fler aktörer AI och maskininlärning för att förutse efterfrågan och undvika flaskhalsar. Det är alltså inte bara volymerna som växer – utan även smartheten i hur flygfrakten hanteras.

Med andra ord: Norden rustar sig för framtidens flygfrakt. Frågan är vem som blir först med att ta riktigt stora marknadsandelar.