Svenskt inrikesflyg lyfter

Flygresandet i Sverige fortsätter att öka, både utrikes och inrikes. Men samtidigt håller strukturen i det svenska flygsystemet på att förändras. Nya siffror från Swedavia visar att antalet inrikespassagerare ökar mer än utrikestrafiken. De regionala flygplatserna visar livskraft – särskilt i norra Sverige. Samtidigt fortsätter Arlanda att stärka sin roll som nationell huvudflygplats, medan Landvetter växer som logistiskt nav för fraktflyget.

Statistiken för februari 2026 visar en stark start på året för svenskt flyg via de tio statliga flygplatserna. Medan utrikestrafiken noterade en stabil ökning på 6 procent med drygt 1,6 miljoner passagerare, var det inrikesflyget som överraskade mest. Totalt reste 611559 personer inrikes under månaden, en uppgång med 9 procent jämfört med samma period föregående år.

Regionala vinnare – särskilt i norr

Även flera av de regionala flygplatserna visar tydlig tillväxt. Det visar att efterfrågan på flyg fortfarande är stark i delar av landet där avstånden är långa och alternativen få.

Flera regionala flygplatser sticker ut i statistiken:

• Visby Airport upplevde en kraftig tillväxt inom inrikestrafiken med hela 24 procent i februari.
• Umeå Airport och Åre Östersund Airport noterade också starka inrikessiffror med ökningar på 16 respektive 14 procent.
• Kiruna och Luleå ligger nu över nivåerna före pandemin, och Luleå noterade till och med ett nytt rekord för en februarimånad.

Stockholm Arlanda behåller sin dominerande ställning med över 1,2 miljoner utrikesresenärer (+7 %) och drygt 330 000 inrikesresenärer (+8 %) under månaden.
Nya linjer fortsätter också att bredda utbudet från Arlanda. Under våren startar flera nya rutter, bland annat till Tirana och Bukarest med Wizz Air, Stavanger med Finnair och Trapani på Sicilien med Ryanair.

Samtidigt sticker en annan flygplats ut i statistiken – men av helt andra skäl. Bromma Stockholm Airport hade drygt 4000 resenärer i februari. Det motsvarar ungefär två procent av passagerarnivåerna före pandemin.

Göteborg stärker sin roll som logistiknav
På Göteborg Landvetter Airport reste totalt 334000 passagerare i februari, en ökning med två procent jämfört med året innan.

Men flygplatsens utveckling handlar inte bara om passagerare. Landvetter satsar samtidigt allt tydligare på rollen som logistiskt centrum. Fraktvolymerna ökade med över elva procent under 2025, och i kombination med Göteborgs Hamn – Nordens största containerhamn – positionerar sig regionen allt starkare som ett transportnav för hela Norden.

Planerna på en ny logistiksatsning i Airport City, Logistics Park 2, är en del av den strategin.

Samtidigt springer Köpenhamn före
Medan Sveriges flygkarta förändras pågår också en tydlig utveckling i vårt närområde. Köpenhamn Kastrup Airport har under de senaste åren stärkt sin position som Nordens stora internationella hubb.

Flygplatsen har ett betydligt större transferflöde än någon annan nordisk flygplats. Resenärer från hela Skandinavien byter flyg i Köpenhamn för att resa vidare till Europa, Nordamerika och Asien. Den typen av transfertrafik är avgörande för att kunna upprätthålla många långlinjer, eftersom den fyller planen även när den lokala efterfrågan inte räcker.

För Sveriges del innebär det att många internationella resor i praktiken börjar med en omväg via Danmark.