Inrikesflyget kvar på marken

Transportstyrelsens färska långtidsprognos för 2026–2032 är fylld av positiva budskap. 2026 beräknas antalet flygpassagerare bli cirka 18,1 miljoner och år 2032 beräknas 22,1 miljoner passagerare lyfta från svenska flygplatser – nästan exakt samma siffra som noterades under rekordåret 2019 (22,4 miljoner).

Men dra inte korken ur champagneflaskan riktigt än. Bakom de positiva totalsiffrorna döljer sig en stor förändring av den svenska flygmarknaden. Transportstyrelsen räknar med att utrikesflyget år 2032 når 114 procent av 2019 års nivå, medan inrikesflyget bara kommer upp i 65 procent. Det är med andra ord inte hela det svenska flyget som återhämtar sig – det är framför allt trafiken ut i världen.

Från kostympendling till semesterlust

En viktig del av förklaringen finns i våra förändrade resvanor. Tjänsteresorna har tappat rejält, och enligt Transportstyrelsens rapport Turbulens eller perfekt storm minskade antalet tjänsteresor med flyg med omkring 60 procent mellan 2016 och 2025. Digitala möten har ersatt många resor, samtidigt som företag och offentliga aktörer i högre grad begränsar flygandet i sina hållbarhetsstrategier.

Den klassiska affärsresenären som flyger mellan Arlanda, Landvetter och Sturup för ett möte över dagen är alltså inte längre samma självklara motor för inrikesflyget. När den typen av resande minskar påverkas också förutsättningarna för linjer som länge byggt på att människor snabbt ska kunna ta sig mellan svenska städer.

Utrikesflyget fortsätter öka

Samtidigt växer utrikestrafiken vidare. Men en fullsatt avgång till London eller en semesterresa till Medelhavet ersätter inte automatiskt flygförbindelsen mellan norra Sverige och Stockholm. Det är två olika behov – och två olika marknader. Därför kan passagerarsiffrorna för svenskt flyg som helhet närma sig nivåerna före pandemin, samtidigt som den inhemska tillgängligheten fortsätter att ligga långt efter.

I stället är det privatresandet och de internationella linjerna som drar hela lasset. För flygbolagen innebär det en helt ny verklighet där kapacitet och flygplan flyttas från svenska kortlinjer till europeiska och atlantiska rutter.

Men ett växande utrikesflyg kompenserar inte automatiskt för ett svagare inrikesnät. En passagerare på väg till Palma eller London ersätter inte tillgängligheten för ett företag i Norrland som behöver få sin personal till huvudstaden över dagen.

Flaskhalsarna och monopolskuggan

Transportstyrelsen understryker att det inte bara är passagerarnas önskemål som formar framtiden. Flygbolagen kämpar mot en rad tunga bromsklossar i omvärlden:

1. Skyhöga bränslepriser: Spotpriset på jetbränsle har legat på nivåer som överstiger dubbla kostnaden jämfört med förra året.

2. Kapacitetsbrist: Försenade flygplans- och motorleveranser samt akut brist på flygtekniker gör att bolagen helt enkelt inte kan skala upp i den takt de önskar.

3. Minskad konkurrens: På den krympande inrikesmarknaden har den största aktören nu en marknadsandel på över 80 procent. Myndigheten varnar för att den uteblivna konkurrensen kan leda till högre priser och glesare tidtabeller – vilket riskerar att pressa en redan svag marknad ytterligare.

Inför det kommande vinterprogrammet ligger kapaciteten helt stilla på båda marknaderna, och inrikes väntas till och med tappa fler avgångar.

Slutsatsen är tydlig: År 2032 flödar återigen miljontals resenärer genom de svenska terminalerna. Men svenskt flyg har bytt ansikte för gott – och blicken är starkt riktad ut mot världen.