Sverige tar emot Gripen E – och blickar redan mot nästa generation stridsflyg

En ny era för svensk luftförsvarsförmåga
När piloten från FMV landar den första Gripen E på Skaraborgs flygflottilj, F 7, symboliserar det slutet på en era – och början på nästa. Gripen E är inte bara en uppgradering, utan en ny plattform byggd för en helt annan hotbild än när C/D-versionerna togs fram.

Den nya modellen har en kraftfullare motor (GE F414G), större bränslekapacitet och ett avancerat sensorsystem med AESA-radar, Skyward-G IRST och Arexis EW-svit. Kort sagt: Gripen E är byggd för att överleva – och vinna – i en tid då luftstrid handlar lika mycket om data som manöverförmåga.

Överbefälhavare Michael Claesson kallar dagens mottagande för “en viktig milstolpe i det svenska försvarets utveckling” och framhöll samarbetet mellan FMV, Försvarsmakten och svensk industri.

Gripen E – länken mellan det gamla och det nya
Sverige har beställt 60 Gripen E, och Skaraborgs flygflottilj blir först ut att införa typen i reguljär tjänst. Under de kommande åren kommer flygvapnet stegvis att bygga upp utbildning, taktik och interoperabilitet inom Nato-ramen.

För Saab markerar det kulmen på mer än tio års utveckling – och starten på nästa fas. Samtidigt som Gripen E tas i bruk, pågår redan arbetet med att definiera vad som ska komma efter Gripen.

FMV beställer framtidens stridsflyg – för 2,6 miljarder kronor
För bara några dagar sedan tillkännagav FMV ett nytt kontrakt med Saab värt 2,676 miljarder kronor. Syftet: att utveckla och testa teknik för ett framtida stridsflygsystem, inom ramen för det nationella programmet Vägval stridsflyg och KFS – Koncept för framtida stridsflyg.

Det handlar om allt från smygteknik och autonoma system till digitala arkitekturer och AI-styrning – med en första flygande demonstrator planerad till 2027.

– Med tanke på de långa utvecklingscyklerna inom stridsflygområdet är det viktigt att vi redan nu bygger kunskap, prövar teknik och förbereder framtida vägval, säger Carl-Fredrik Edström på FMV.

Saab samarbetar i projektet med Försvarsmakten, FOI och GKN Aerospace – ett partnerskap som påminner om hur Gripen-programmet en gång byggdes upp.

Från Gripen till nästa generations stridsflyg
Om planerna fullföljs kommer Sverige att stå inför ett avgörande beslut kring 2030: ska landet utveckla ett helt nytt flygplan, samarbeta internationellt eller köpa färdiga system utifrån?

Det svenska valet att stå utanför det brittisk-japanska GCAP-projektet (tidigare Tempest) gör frågan extra laddad. Men med Gripen E som teknologisk plattform och testbädd för AI och digitala system har Sverige fortfarande ett starkt kort på hand.

Flygtorget skrev om Saabs testflygningar med en AI-styrd Gripen E tidigare i år. Det visar att vägen mot framtidens stridsflyg inte längre handlar om ett enskilt flygplan – utan om hela ekosystemet runt det.

Att Sverige tar emot Gripen E och samtidigt investerar i nästa generations stridsflyg visar på ett land som fortsätter tänka långsiktigt och vågar tro på sin egen tekniska förmåga.

Fakta: Gripen E i korthet
Tillverkare: Saab
Motor: GE F414G
Maxhastighet: Mach 2
Räckvidd: ca 1500 km
Beväpning: Meteor, IRIS-T, Taurus
Antal beställda av Sverige: 60 flygplan
Första flottilj: F 7 Såtenäs

Fakta: KFS – Koncept för framtida stridsflyg
Programperiod: 2024–2027
Ansvariga: FMV, Saab, Försvarsmakten, FOI, GKN Aerospace
Syfte: Utveckla teknik och koncept för nästa generations stridsflyg
Budget: 2,676 miljarder SEK
Mål: Första flygande demonstrator 2027
Beslut om framtida flygplan: Runt 2030