airBaltic säger upp 300 – facket ifrågasätter metoden

Lettlands nationella flygbolag airBaltic planerar att säga upp omkring 100 piloter och 200 kabinanställda. Det är de senaste siffrorna från det fackförbundet Latvian Aviation Trade Union, LAA. Antalet omfattar inte de medarbetare som redan har lämnat företaget frivilligt sedan processen med kollektiva uppsägningar inleddes.

Beskeden till de anställda ska börja lämnas den 31 oktober. Enligt information som bolaget tidigare gett personalen kommer ungefär fyra av fem piloter att få behålla sina jobb när flottan krymper till 36 flygplan. Bland kabinpersonalen väntas ungefär tre av fyra bli kvar.

Men det är inte bara antalet tjänster som väcker frågor. Facket riktar nu kritik mot själva urvalsprocessen och menar att airBaltic använder bedömningsmetoder som inte har förankrats hos de anställdas representanter.

Facket kritiska

Enligt LAA har airBaltic använt interna prestationsrankningar för att avgöra vilka piloter och kabinanställda som ska få stanna. Fackets ordförande Dace Kavasa vill att bolaget pausar bedömningarna, återupptar konsultationerna och lämnar ut hela urvalsmetoden skriftligt.

Det finns också konkreta invändningar mot hur bedömningarna är upplagda. Kaptener och styrmän bedöms separat. En styrman som nyligen har blivit kapten kan därför hamna långt ner i den nya kaptensrankningen och riskera uppsägning utan att erbjudas möjligheten att återgå till en styrmansroll.

Även kabinpersonalen bedöms separat utifrån bas och befattning. Enligt facket planeras inga neddragningar bland kabinpersonalen i Tallinn och Vilnius – samtliga planerade uppsägningar inom den gruppen ska i stället ske på basen i Riga.

Piloter kan fortsätta flyga – via andra avtal

En annan fråga gäller vad som händer med personalen efter uppsägningarna. LAA hänvisar till dokument från airBaltics Chapter 11-process i USA och uppger att mellan 60 och 80 piloter som inte längre ska vara direktanställda av flygbolaget väntas fortsätta arbeta genom avtal förmedlade via en schweizisk agentur.

Facket pekar också på att flygplan som flyttats till Belgrad fortfarande bemannas med kabinpersonal som är anställd genom en serbisk bemanningsagentur. Samtidigt riskerar kabinanställda med lettiska anställningsavtal att förlora sina jobb. Enligt LAA kan det handla om upp till 30 tjänster under 2026.

Det är en utveckling som väcker en större fråga än hur många anställda som ska bort: handlar det enbart om att minska verksamheten, eller förändras också sättet som airBaltic köper in och organiserar sin flygande personal?

350 miljoner euro i finansiering – men problemen kvarstår

Som Flygtorget tidigare skrivit har airBaltic fått skydd enligt det amerikanska Chapter 11-förfarandet. Det ger bolaget möjlighet att omstrukturera sin ekonomi under domstolens överinseende, samtidigt som flygverksamheten fortsätter.

Bolaget har säkrat bindande finansieringsåtaganden på upp till 350 miljoner euro. Av dessa pengar har airBaltic använt 78,9 miljoner euro för att köpa loss åtta Airbus A220-flygplan och sju motorer.

Finansieringen är viktig för bolagets likviditet och fortsatta verksamhet under rekonstruktionen, men den är inte gratis. Räntan ligger på 12 procent, därutöver tillkommer avgifter på upp till 52,5 miljoner euro.

Det tidigare planerade obligationslånet på upp till 257 miljoner euro, med en ränta på 25 procent, kommer inte längre att genomföras.

Swiss lämnar samarbetet – fler förändringar väntar

Neddragningarna sker samtidigt som airBaltic också påverkas av förändringar i samarbetet med andra flygbolag. Swiss har meddelat att samarbetet med airBaltic kring wet lease upphör när vintertidtabellen 2026/2027 avslutas.

AirBaltic har tidigare varit en viktig wet lease-partner för Swiss. Det är ännu inte specificerat hur många av airBaltics flygplan som direkt berörs av att samarbetet avslutas, men beskedet innebär att ytterligare en del av bolagets externa flygproduktion förändras.

En rekonstruktion som märks allt tydligare

AirBaltics ekonomiska problem har inte uppstått över en natt. Under 2025 ökade koncernens intäkter med 4,2 procent till 779,3 miljoner euro. Samtidigt redovisades en förlust på 44,3 miljoner euro, även om den var betydligt mindre än året före. Bolaget transporterade 5,2 miljoner passagerare under året.

Lufthansa, som blev delägare i airBaltic under sommaren 2025, äger tio procent av bolaget. Lettiska staten är fortsatt huvudägare med 88,37 procent.

Chapter 11-processen väntas pågå till omkring mitten av 2027. Under tiden ska en rekonstruktionsplan tas fram och godkännas av domstolen. AirBaltic har försäkrat att flygningarna och kundservicen fortsätter som vanligt.

Men för de anställda är det långt ifrån business as usual. Först kom beskedet om att 500–700 tjänster kan försvinna – motsvarande omkring en femtedel av personalstyrkan. Nu har bolaget konkretiserat de första neddragningarna, där omkring 300 piloter och kabinanställda berörs i ett första skede.

Det stora testet för airBaltic handlar därför inte bara om att få ekonomin att gå ihop. Bolaget måste också behålla tillräckligt med kompetens, förtroende och operativ stabilitet för att kunna växa igen när rekonstruktionen är över. Att säkra finansiering är en sak. Att samtidigt behålla människorna som får flygbolaget att fungera är en annan.