Det blir ingen utbyggnad på Arlanda

Swedavia har tänkt om kring Arlandas framtid. Planerna på en ny pir läggs åt sidan och i stället ska flygbolagen lockas att satsa mer genom lägre avgifter. Det är en tydlig kursändring; mindre fokus på att bygga ut själva flygplatsen – och större fokus på att få fler flygplan att starta och landa.

Swedavia hoppas att lägre avgifter ska få flygbolagen att öka antalet avgångar och öppna fler linjer, framför allt mellan Arlanda och mindre destinationer i Sverige och närområdet. Ambitionen är ”att stärka både inrikesflyget och Arlandas roll som internationellt nav”.

Miljardsatsning på lägre avgifter

I stället för att bygga en ny pir väljer Swedavia att använda resurserna till vad de beskriver som den största avgiftsförändringen i bolagets historia.

Från den 1 januari 2027 införs ett nytt så kallat hub-incitament. Flygbolag som erbjuder täta förbindelser (minst två avgångar per dygn) mellan Arlanda och mindre regionala destinationer får upp till 40 procents rabatt på start- och passageraravgifterna. Rabatterna gäller både svenska inrikeslinjer och regionala förbindelser till bland annat Norge, Finland, Baltikum och norra Polen.

Satsningen beräknas kosta Swedavia närmare en miljard kronor över fem år. Samtidigt höjs de generella flygplatsavgifterna med 5,9 procent under 2027 för övriga linjer, vilket gör modellen till ett tydligt verktyg för att styra trafiken mot tätare regionala flöden.

Svag inrikestrafik kräver nya grepp

Bakgrunden till strategiomläggningen är den spretiga återhämtningen efter pandemin. Medan utrikestrafiken på Swedavias flygplatser fortsätter att växa och har återhämtat sig väl, har den svenska inrikestrafiken backat kraftigt och ligger fortfarande runt 40 procent under nivån före pandemin.

Ett starkt och tätt regionalt linjenät är avgörande för att Arlanda ska fungera som en fungerande navflygplats. Utan goda anslutningar från regionala flygplatser blir det svårt för flygbolag som SAS och Norwegian att fylla kabinen på långlinjer och interkontinentala avgångar.

Effekten beror på flygbolagens drag

Att sänka avgifterna är ett aktivt sätt att försöka stimulera marknaden, men i slutändan är det flygbolagens egna kalkyler som avgör. Lägre flygplatsavgifter underlättar för en linje, men de kan inte ensamma skapa efterfrågan om det saknas underlag eller passagerare.

Det blir nu intressant att se vilka flygbolag som väljer att svara på Swedavias nya erbjudande. SAS, Norwegian och Ryanair är tre självklara namn att följa, men kommer flygbolagen att öppna nya linjer, öka frekvenserna på befintliga eller helt enkelt använda de lägre avgifterna till att förbättra lönsamheten i den trafik som redan finns? Det är en avgörande skillnad. Fler avgångar kan stärka Arlandas roll som nav, men nya destinationer kan också betyda att fler delar av Sverige får bättre tillgänglighet.

Swedavia väljer nu att försöka skapa tillväxt genom att göra det mer attraktivt att flyga till och från Arlanda. Samtidigt finns en större fråga som inte försvinner med den nya avgiftsmodellen: hur länge räcker Arlandas befintliga infrastruktur om Swedavias tillväxtprognoser slår in? Att avstå från en ny pir kan vara ett rationellt beslut utifrån dagens behov och investeringskostnader, men flygplatser planeras för lång tid framåt, och kapacitet som inte byggs i dag kan bli en begränsning i morgon.