Utbilda sig till pilot, men har hjärnspöken.
Hejsan.
Jag är i skrivande stund 19 år. Min stora dröm har alltid varit att utbilda mig till trafikpilot. Jag vet inte varför det alltid varit en dröm, men någon känsla inom mig säger att detta är rätt för mig och jag älskar att flyga.
Jag vet mina alternativ och kommer först och främst söka till de statliga alternativen och hoppas att man är den personen de vill ha. Om man tyvärr inte skulle ha lyckan att komma in så kommer jag att söka mig till de privata alternativen och har i nuläget rätt bra koll på mina alternativ. Keilir Aviation Academy på Island låter väldigt lockande med tanke på att priset faktiskt skiljer sig mycket från svenska skolor.
Det som gör att jag fortfarande tvekar på om jag ska fullfölja min dröm är min personliga tillit. Jag vet inte om jag litar på mig själv tillräckligt mycket för att en dag kunna hantera ett flygplan ensam i luften. Jag har i grund och botten ganska dåligt självförtroende, men detta kan man ju självklart jobba på.
Jag tror att problemet startades när jag senast flög med RyanAir. På något sätt litade jag inte riktigt på piloterna och själva inflygningen samt landningen kändes verkligen inte lika stabil som när jag exempelvis har flugit med SAS eller Thomas Cook. På något sätt tror jag att det skapade hjärnspöken som intalar mig själv att jag ALDRIG skulle kunna klara att hantera en maskin i luften.
Hur gick den mentala biten på er när ni skulle göra eran första flygning själva? Hur kände ni inför det? Jag älskar att flyga och har velat bli Pilot sedan barnsben nästan. Jag kan inte tänka mig att jobba med något annat. Är det löjligt utav mig att tänka i dessa banor eller bör jag uppsöka psykolog och få bukt med problemet? Min kusin är styrman och har varit det i nästan 10 år på SAS nu. Tror ni han skulle kunna vara en mental coach eller bör jag ändra bransch?
/M.D
svar
@M.D
Det är alltid svårt när en rädslor sätter käppar i hjulen för ens drömmar. Det finns hjälp att få!
Det som är svårare att göra något åt är kostnaden för utbildningen om man inte kan få den “gratis”. Ska man ha chans att komma in på sådan utbildning är det nog bäst att vara kvitt sina hjärnspöken.
Har du bara gott om pengar kan du bli antagen till vilken pilotutbildning som helst oavsett dina hjärnspöken och bakgrund och det är mitt största hjärnspöke!
Tänk inte så många steg framåt, fokusera på nuet. Klart du inte kan hantera en jetmaskin utan utbildning. Innan du sitter i en jet kommer du få erforderlig träning. Lektion 1 är straight and level flight. Fokusera på att göra det riktigt bra, så kan du göra level turns nästa pass. Detta kan vara svårt nog i början. Gå inte och tänk på hur du ska hantera en fullsatt jet som pic i busväder innan du tagit din första flyglektion!
Byt bransch för Guds skull om du känner så, skulle bli livrädd som passagerare om jag visste att en pilot var osäker!!
Jag var på ett sätt i din sits när jag började forska om yrket.
Det handlade mera om att jag inte var säker på om pilotyrket var något för mig. Inte att jag var osäker på om jag skulle klara av att sätta 100 människor tryggt nere på backen igen efter en flygning.
Det visste jag då att det kan jag efter avklarad utbildning. Men det är bra som du gör att du benar ut det du är osäker på eftersom i flygbranschen är misstag nästan helt uteslutna. Åsamkar du någon/några livshotande/dödliga skador så behöver du leva med det tills dagen du lämnar jordelivet.
Det känns som att du tänker på ovannämnda resonemang och det är bra att du gör det. Tänk över det nu och bestäm huvudet därefter istället för tvärtom. Det tjänar du själv på.
Ett halvår in i min utbildning var jag säker på att det här var rätt för mig. Jag var till skillnad ifrån nästa alla i min klass inte helt bestämd ifrån en början.
Men ja må säga och ta detta med en nypa salt att det är väldigt många muppar som säger att de ska bli pilot. De är ofta 18-19, bor fortfarande hemma och vet inte mycket om livet.
Ja hade ett par såna i min kurs och de satt och kollade på “coola plan” och snackade att jobba som styrman på första lektionstillfället!
Vi var 7st som skulle ta ppl/tfu(hela utb.) och bara tre av oss har grejat minst ppl/cpl. De som snackade mest o högst gör något annat idag.
Jag tycker att det är väldigt bra som du gör för man ska veta vad man ger sig in på. Och är man osäker så tar man reda på saker o ting, man börjar öppna dörren en glipa och “kikar in” istället för att storma in genom dörren och tar sig vatten över huvudet.
Nu har jag hållit på med detta i två år och jag älskar varenda jävla del av det(än så länge) Innan har jag haft en 0-inställning till att skruva på flygplan men ett tillfälle har dykt upp lägligt och jag funderar på att göra det och undersöker saken. Något som jag inte trodde se mig själv göra alls.
Bra som du gör tycker jag. Känn av dig själv om du börjar tveka i en cockpit(räcker i pa28/c172) men blir du bekväm, säker och kunnig så kan det bli rätt för dig.
Hej!
Hej!
Innan du börjar fundera på “mental coaching” så rekommenderar jag dig att skaffa lite livserfarenhet, sök till försvaret, de ger stora möjligheter att tidigt lära sig lite om praktiskt ledarskap och stresshantering. Självkänslan och självkännedomen utvecklas också. Jämfört med 3 år gosegos på någon utbildning i statsvetenskap skulle jag säga att du vet bättre om du passar som pilot efter att ha gjort ett år utomlands för Swedint (eller vad det nu heter idag), jämfört med en C-uppsats om något alla redan skrivit om.
Sen kan du bli pilot om du vill och samtidigt gogegosplugga på distans, det kommer garanterat en framtida arbetsgivare att gilla 🙂
Jobba stenhårt och känn efter mindre så går det finfint!
Skaffa en riktig utbildning i grunden direkt efter studenten istället. Fixa bra betyg i gymnasiet och kom in på någon bra universitetsutbildning som du har i grunden. Där hinner du få en backup (för ett flygjobb kommer inte bli lätt att få) och så får du lite livserfarenhet och mognad.
Vill jag aldrig skicka anhöriga med.
Sjävförtroende måste finnas när du flyger och framförallt självkännedom! Ansvarstagande genomsyrar allt vad flygning heter. Visst har vi alla kännt oss gröna i början, men inom flyget ska man aldrig ge sig in på nåt man inte vet att man klarar av.
Även om din första ensamflygning kommer att kännas lite nervös så måste du ha fullt tillit till dig själv innan du ger dig upp, detta kommer din flyglärare definitivt se till att du har.
Vidare kommer du i flygåren kanske att flyga in dig på flygplan utan dubbelkommando eller ensitsiga flygplan där läraren helt enkelt bara finns att tillgå på radio. Då får inte tveksamheter finnas utan du måste komma ihåg din hemläxa och ha självtillit och disiplin.
Vid kommersiella flyningar så växer ansvaret och du har en kapten som litar på dig och räknar med dig som en kompetent resurs. Snacket med att styrmannen bara åker som en elev e dumheter, att flyga är ett tvåmansjobb där alla i besättningen axlar ett ansvar.
Som kapten är du yttersta länken och ditt jobb är att se till att absolut inget får hända. Du måste kunna ställa dig framför passagerarna och möta dom för att berätta hur saker och ting ligger till vid förseningar, tekniska problem mm. Du är en lagledare och chef men samtidigt en lyssnade och omtänksam kollega.
Jag vill inte skrämma dig från yrket. Däremot vill jag ge dig tips för vad du borde träna på.
Att vara tyst av sig och tänka till är nyttigt, att kunna vara ödmjuk och ta till sig kritik o lära utifrån det är mycket viktigt. Vidare krävs det empati och medkänsla. Men det krävs även att du har ledaregenskaper och att kunna få folk med dig. Social kompetens är viktigt då du ständigt träffar nya människor. Däremot behöver du inte vara en speciellt tävlingsinriktad person i flygning, förr tvärtom. Detta naturligtvis undantaget militära jaktpiloter som tvärtom måste ha vinnarinstinkt.
Däremot målmedveten och amitiös för att kunna nå dig du vill.
Jag skulle rekommendera dig att exempelvis göra militärtjänstgöring på befälsnivå gärna där du har en väl definierad ledarroll. Arbete som lärare, tala inför folk, undervisa och stärk din ledarroll. Om du känner att du automatiskt blir den informella ledaren i en grupp så har du kommit en bit på vägen.
Se däremot upp för att inte trampa folk på tårna på vägen, var ödmjuk och lyssna på folk.
När du känner dig mogen så sök dig till flyget. Prova gärna att flyga lite på nån flygklubb så du får känna på vad det handlar om.
Hoppas jag gett dig något tips som hjälper dig på vägen och lycka till så kanske vi ses i cockpit i framtiden.
Med vänlig hälsning,
Kapten A320
Av textinnehållet att döma och de facto att du väljer att ställa en sådan här fråga på FT gör att jag med 100 % säkerhet kan säga att du är ett troll av gigantiska format.
Du skulle ha släppt det här 1 april och inte nu !
Glad Valborgsmässoafton !
Det här var det dummast jag hört! Vad vill du och hur mår du? Om du nämner ens 5% av det du skrev här till någon som testar din lämplighet som pilot så får du foten ut genom dörren så fort att du inte hinner blinka!
Hela argumentet faller i att din kusin varit styrman på SAS i “snart” 10år. SAS nyanställde inte mellan 2001-2013 vilket innebär att din kusin antingen varit styrman i över 10 år eller närmare 1 år, inget mellanting.
Vad vill du???
Jag skaffade mina cert i Tallinn på min tid. Det tog en dag och kostade 500 spänn. Klarade man inte provet kostade det 1000 spänn istället och så fick man certet i alla fall. Det kanske skulle kunna vara en option för dig men vet inte om det är lika lätt idag.
Sök statligt. Kommer du inte in prova igen. Kommer du fortsatt inte in ta det som en indikation på att byta bransch.
Du behöver nog bara mogna lite mer.
Då du är 19 år tycker jag snarare att det låter som att du helt enkelt saknar lite livserfarenhet. Det kan vara därifrån du får din osäkerhet. Sök far all del de statliga utbildningarna men kommer du inte in kanske det är bättre att avvakta några år och jobba/resa osv istället och sedan söka statligt igen om några år.
Angående första flygningen så var det självklart nervöst men jag kände mig redo och hade stor tillit till att det skulle gå bra. Man släpps inte iväg på sitt första solo pass förän både instruktör och du själv känner att man är redo.
Lycka till! 🙂
Hej!
Låter som att du är Känslomässigt istabil och introvert. Egenskaper att önska från en framtida pilot? -nja. AFIS-tjänsteman -mjo. Ganska så befriat från ansvar, tornet är definitivt stabilt. Psykologer spekulerar bara.
mvh
