Efter regn kommer sol !

Flygbolagen som har en tuff ekonomisk tid bakom sig faller nu som käglor då det egna kapitalet oftast är förbrukat, varför det slutar med ett insolvensförfarande och detta  på löpande band.

Som alltid finns det vinnare i kriser, det lär vara hemmamarknaden och närturism, det är kryssningsrederierna och ett fåtal flygbolag som har en stark kassa såsom Lufthansa och några av de nya lågprisflygbolagen såsom easyJet m.fl.

Att SAS inte tillhör vinnarna är föga förvånande, vad gör 26.000 anställda för att hålla igång dryga 100 talet flygmaskiner? Att SAS majoritetsägda Spanair lyfts fram av ledningen som ett exempel på ett bra skött bolag, påvisar glappet med att sitta i Norden och bestämma och hur det verkligen går till i Spanien.

Hur är det möjligt att en SAS ledning under alla dessa år aldrig förstått att hitta en balans mellan affärsresenärer och de som flyger med egna surt intjänade pengar? SAS snowflake tar man fram hastigt samtidigt som marknaden sviker. Ett Ryanair tjänar pengar då man har låginkomster kombinerad med låga omkostnader. SAS har haft Scanair och andra bolag under åren, alltid med samma resultat att man motarbetade dotterbolaget, sak samma sker med KLM och BUZZ eller BA med Deutsche BA.

Det går nästan inte att mentalt kombinera en högprisprodukt med en lågprisprodukt som skall konkurrera och ytterst har samma ledning. Det är dömt till misslyckande, det är jantelagen som tar över till sist.

SAS har haft chansen under 30 år att utnyttja på sommarmånaderna och veckosluten för att flyga upp turister till Norden. Den chansen har man aldrig tagit, det var inte brist på arrangörer som ville flyga med SAS utan en ledning som inte ville ha detta klientel. Man frågar sig vilket ansvar krävs det av en styrelse i detta bolag?

När det går ekonomisk som sämst då tar SAS strid med sina mindre återförsäljare på hemmamarknaden som ägnar sig att leda bort de redan få kunder som finns kvar från SAS till andra flygbolag, ibland undrar man vad är det som skall få de ansvariga att vakna? Räcker det inte med Ericsson, ABB och andra storkoncerners miss management?

Nu har närturism sin stora chans, med närturism inkludera detta även tyskar som söker sig till Norden istället för ett oroligt Turkiet.

De arrangörer som har satsat på långväga turism är de verkliga förlorarna, det finns få platser i världen som känns säkra i år utöver USA möjligen. Men så var det där med en lång flygresa.

Kryssningsrederierna är de verkliga vinnarna – det är tryggt ombord – det känns kanske lite stökigt i samband med incheckningen och alla säkerhetsrutiner, men i slutändan har man 7 eller 14 dagar tryggt resande med massor av ombordhändelser. I Sverige torde det vara Birka, Silja och Viking Line som blir de stora vinnarna, även här är det tryggt och det händer hela tiden något. Det finns inga rederier i världen som har utvecklat produkten kortkryssandet till en sån fullkomlighet, för alla åldrar, som de Nordiska färjerederierna. 

Mitt tips är att turism i Sverige blir en stor vinnare med ett bra tillskott av turister från grannländer samt Centraleuropa. Så återstår det och se om turistnäringen har förmågan att sköta om dessa turister och erbjuda tjänster som efterfrågas samt att augusti inte som vanligt är stängt i Sydsverige samtidigt som Europa har semester.

 År 2003 kommer det äntligen åter gäster som skall resa med ett Nostalgi Tuff Tuff Tåg till Norra Sverige med gäster från Central Europa, som skall resa med länsbolagets rälsbuss till Dalsland över akvedukten, för att åka Ångloksdraget tåg upp genom Inlandsbanan.
Arrangören som finns i södra Tyskland och fixar motsvarande tågresor i hela Europa på de mest otroliga banor som bara få känner till, har inte haft det helt enkelt att få ihop paketet i Sverige. Varje resenär får punga ut med 1.900 Euro = 19.000 kronor plus allt runt omkring som tillkommer. Jag hade hoppats att det fanns lite mer stolthet och mindre byråkrati hos dem som jobbar med tågdragning i förhållande till andra länder.

En annan aspekt som gör extra besvärligt i år, då tyska skolsystemet lagt om ferieperioden för delstaterna, varför det blir en  stor koncentration i juli och en bit in i augusti.

Året 2003 blir stålbadet för världsturism, det finns alltid vinnare i varje kris liksom det alltid kommer sol efter regn.

I år är det Norden som blir vinnarna dock utan särskilt många amerikaner. Många hade valt ett flyg till Norden om det bara funnits en elementär kunskap hos dem som satt sig att sköta ett flygbolag.