
Europas flyg växer igen – men på nya villkor
Europas flyg lyfter – men inte överallt
Efter några år av osäkerhet börjar den europeiska flygmarknaden hitta sin nya balans. Enligt ACI Europe växer passagerartrafiken nu stabilt, med särskilt stark efterfrågan på utrikesresor. Den inhemska trafiken går framåt i långsammare takt – och utvecklingen varierar stort mellan länder och regioner.
Flygtrafiken i Europa utvecklas alltmer ojämnt – en påminnelse om hur olika förutsättningar flygplatser och flygbolag faktiskt har just nu. Polen, Slovenien och Rumänien uppvisar tvåsiffrig tillväxt, medan länder som Lettland, Estland och Island fortfarande har svårt att nå upp till sina tidigare nivåer. I väst är det de stora semesterresmålen – Spanien, Italien och Grekland – som håller uppe siffrorna, men tillväxttakten har dämpats något jämfört med de mest intensiva post-pandemiåren.
Istanbul fortsätter dominera
Det är omöjligt att tala om europeisk flygtrafik utan att nämna Turkiet. Landets två storflygplatser – Istanbul Airport och Sabiha Gökçen – växer snabbare än någon annan i Europa och passerar återigen historiska milstolpar. Tillsammans hanterar de nu fler passagerare än någon annan flygplats på kontinenten, vilket speglar Turkiets unika roll som brygga mellan Europa, Asien och Mellanöstern.
Bland de medelstora flygplatserna sticker Köpenhamn och Aten ut som vinnare, medan Warszawa och Krakow bidrar till att göra Polen till en av kontinentens mest dynamiska flygmarknader just nu.
Lågprisbolag och semesterresor driver marknaden
Bakom ökningen av flygtrafiken ligger framför allt lågprisbolagen, som fortsätter växa och har ökat sitt utbud med över sex procent jämfört med föregående år. Denna trend understryker Ryanairs ohotade ställning: Bolaget behåller greppet som Europas största flygbolag – och har i aktuell kapacitetsstatistik ett sätesutbud som är drygt tio miljoner större än närmaste konkurrenten easyJet under en genomsnittlig månad.
Pegasus och Wizz Air hör till de snabbast växande aktörerna, med kraftiga kapacitetsökningar på upp till 15 procent. Trenden bekräftar att det är fritidsresor, inte affärsresor, som bär upp den europeiska marknaden.
Samtidigt står vissa länder och segment stilla. I Sverige, Storbritannien och Grekland minskar inrikeskapaciteten – kanske en strategisk anpassning då flygbolagen väljer att optimera sin kapacitet genom att dra ner på de minst lönsamma kortdistanslinjerna.
Större flygplan, färre flyg
Trots vad många tror har den europeiska flygtrafiken ett tydligt mönster: flygbolagen ersätter regionalflygplan med betydligt större modeller. De minsta turboprop- och regionaljetplanen fasas ut till förmån för de modernaste narrow-body (som beskriver den yttre dimensionen). Denna kategori står nu för merparten av regionaltrafiken och ligger nästan tio procent över 2019 års nivåer, vilket visar på en permanent omstrukturering av flottan.
Skiftet drivs av ren ekonomi och effektivitet. Eftersom kostnader för piloter och besättning är desamma oavsett storleken på planet, maximerar flygbolagen intäkterna genom att flyga större flygplan färre gånger. Detta minskar de totala flygplats- och hanteringsavgifterna per passagerare. Dessutom ger de större, nyare passagerarflygplanen en lägre bränsleförbrukning och därmed lägre CO2-utsläpp per säteskilometer jämfört med äldre, mindre turbopropmaskiner. Det påverkar tillgängligheten i delar av Europa, men gynnar samtidigt nav som Köpenhamn, Amsterdam och Istanbul, där trafik koncentreras till större flygplanstyper.
En marknad i rörelse
När man zoomar ut är bilden tydlig: Europas flyg växer igen – men på nya villkor.
Lågprisbolagen fortsätter driva volymerna, semesterflyget bär upp stora delar av trafiken och vissa regioner springer ifrån andra.
Vad innebär då alla dessa skiften? Kanske är det nu vi ser att en helt ny europeisk flygkarta håller på att formas framför våra ögon. Medan reslusten och tillväxten i Syd- och Östeuropa fullständigt exploderar, verkar Norden och Västeuropa ha nått en punkt av mognad. För de nordiska länderna handlar framtiden inte längre om att bara lägga till fler rutter, utan om att bli smartare, grönare och mer effektiva. Det är en stor förändring – men den ger också flyget en chans att bygga en hållbar och starkare bas för framtiden.
Europas hetaste flygmarknader just nu
• Turkiet – Starkast tillväxt i hela Europa. Båda Istanbuls flygplatser når rekordnivåer.
• Polen – Tvåsiffrig ökning i både Warszawa och Krakow, drivet av lågprisflyg.
• Slovenien – Återhämtar sig snabbt efter flera år av svag trafik.
• Rumänien – Inrikestrafiken växer kraftigt och fler internationella rutter öppnas.
• Danmark – Köpenhamn växer över genomsnittet tack vare nya rutter och hubbstrategi.
Topp 5 flygplatser i Europa just nu (passagerartillväxt)
1. Istanbul Sabiha Gökçen (SAW) – +21,5%
2. Istanbul Airport (IST) – +6,8%
3. Milan Malpensa (MXP) – +10,2%
4. Köpenhamn (CPH) – +8,6%
5. Aten (ATH) – +6,8%
Kommentarer
CPH växer tack vare den danska regeringens framsynthet att investera och ta över den svenska statens tidigare kontroll över SAS. Sveriges nuvarande regering är den mest tafatta och “infrastruktur-tafatta” regering som någonsin regerat i Sverige. Fantasin och viljan till framtidsinvesteringar i infrastruktur är skrämmande låg. Det räcker inte med att satsa på att isolera Sverige och se på när grannländerna satsar.