Mellanlandning – stor betydelse för infrastrukturen

Transferpassagerare har blivit en av de viktigaste byggstenarna på flygplatserna. Ju fler resenärer som byter flyg på samma plats, desto lättare blir det för flygbolagen att öppna nya linjer och fylla sina flygplan. Vad är hemligheten bakom Copenhagen Airports framgång? Och hur ska Arlanda och Helsingfors konkurrera om transfern?

I februari 2026 passerade 615 000 transferpassagerare genom Copenhagen Airport – det innebär en ökning på 47 procent jämfört med samma månad året innan. I praktiken betyder det att nästan var tredje utrikespassagerare i Köpenhamn nu är en transferresenär.

SAS och SkyTeam driver utvecklingen
Den tydligaste förklaringen till Köpenhamns framgång är SAS strategiska omläggning av sin hubbverksamhet. Efter flygbolagets inträde i SkyTeam-alliansen har Köpenhamn blivit den centrala knutpunkten för trafik från hela Skandinavien vidare ut i världen.

Under februari var Stockholm och Oslo de två största källorna till transferpassagerare i Köpenhamn. Det innebär att många resenärer från Sverige och Norge numera först flyger till Danmark – för att därifrån fortsätta mot Nordamerika eller södra Europa.

Det SAS lämnar efter sig i Stockholm och Oslo lämnar ett tomrum för andra aktörer att ta vid.

Nya långlinjer fungerar som magnet
Bakom den kraftiga transferökningen finns också flera strategiskt viktiga långlinjer.

Särskilt tre rutter sticker ut:

Seattle (SAS)
Den nya linjen har blivit en snabb succé. Eftersom Seattle är en stor hubb för Delta Air Lines kan passagerare enkelt resa vidare till västkusten i USA.

Atlanta (SAS)
En av de mest strategiska satsningarna. Atlanta är världens mest trafikerade flygplats och Deltas huvudbas – vilket gör Köpenhamn till en ny inkörsport till södra USA.

Asienlinjer via partners
Flygbolag som Singapore Airlines och Air China har stärkt sin närvaro i Köpenhamn, vilket lockar passagerare från hela Norden.

Resultatet är att fler långväga resenärer nu väljer att byta flyg i Danmark i stället för i andra europeiska hubbar.

Helsingfors pressas av geopolitiken
Samtidigt har Helsingfors-Vanda tappat en del av sin tidigare dominans. Historiskt har flygplatsen varit Europas snabbaste väg mellan Europa och Asien. Men efter Rysslands invasion av Ukraina har det ryska luftrummet stängts för europeiska flygbolag. Det innebär att Finnairs asiatiska rutter – som är motorn i flygplatsens transfertrafik – blivit både längre och dyrare att flyga.

Transferandelen i Helsingfors ligger i dag runt 32,6 procent, vilket är lägre än före pandemin då den låg över 38 procent. Trots detta fortsätter flygplatsen att vinna internationella priser och utsågs nyligen till Europas bästa flygplats i sin storleksklass för sjunde gången.

Arlanda – fortfarande en joker
Mitt i hubbkampen finns också en svensk joker. Arlanda har traditionellt haft betydligt fler resenärer med Arlanda som destination än transferpassagerare, men i takt med att trafiken växer kan situationen förändras. När nya internationella linjer etableras öppnas också möjligheten att öka transferflödena – vilket gör att hubbkampen i Norden långt ifrån är avgjord.

Samtidigt visar Swedavias siffror att det svenska inrikesflyget växer igen, med ökningar runt 9–11 procent på vissa sträckor. Det visar att flyget inom Sverige fortfarande spelar en central roll i vår infrastruktur – även om de stora transferströmmarna just nu går via Danmark.

De europeiska jättarna: En kamp om global dominans

När man lämnar det nordiska luftrummet kliver man in i en helt annan liga av transfervolymer. I toppen av den europeiska hierarkin hittar vi de klassiska ”Big Four” – London Heathrow, Paris CDG, Amsterdam Schiphol och Frankfurt – men de utmanas nu kraftigt av Istanbuls nya storflygplats (iGA).

Medan de västeuropeiska hubbarna kämpar med kapacitetstak och miljörestriktioner, har Istanbul positionerat sig som världens kanske viktigaste brygga mellan öst och väst. Med en transferandel som ofta överstiger 40 procent av den totala trafiken, drar Istanbul nytta av sitt geografiska läge för att suga upp flöden från Afrika, Asien och Europa.

Strategiska vägval: Effektivitet kontra kapacitet

Amsterdam Schiphol har historiskt varit känd som den mest effektiva transfermaskinen tack vare sin ”en-terminal-layout”, vilket gör byten ovanligt smidiga för en flygplats av den storleken. Samtidigt står London Heathrow i en klass för sig när det gäller högbetalande transferresenärer mellan Europa och Nordamerika, trots en mer komplex terminalstruktur.

Ett nytt nav i norr

Om vi går tillbaka till Norden kan vi konstatera att Hub-kriget är långt ifrån över – men just nu är det Köpenhamn som sätter tempot. Kombinationen av SAS nya allianssamarbete, starka USA-linjer och ett växande nätverk av partnerflygbolag har skapat en hubb som drar till sig passagerare från hela regionen.

Men flygets historia visar också hur snabbt förutsättningarna kan förändras. Helsingfors har tidigare byggt sin styrka på den snabbaste vägen mellan Europa och Asien – en position som kan bli stark igen om det geopolitiska läget förändras.

Och Arlanda? Här finns fortfarande Nordens största lokala marknad. Om fler långlinjer etableras kan också transfertrafiken växa.

Transferkampen i Norden (februari 2026)
Köpenhamn (CPH)
• 615 000 transferpassagerare
• +47 % jämfört med 2025
• Nästan var tredje utrikespassagerare byter flyg

Helsingfors (HEL)
• Transferandel: 32,6 %
• Lägre absoluta volymer än Köpenhamn

Stockholm Arlanda (ARN)
• Större andel punkt-till-punkt-resenärer
• Potential att öka transfertrafiken i takt med nya linjer