Staten bör köpa A-Train

Tidigt på våren 1962 resulterar 16 års planerings- och byggnadsarbete i att Arlanda flygplats invigs av kung Gustav VI Adolf.

Samma år lade SJ med statsmakternas goda minne ner några hundra kilometer järnväg i sin vision att avveckla all järnvägstrafik utanför stambanorna i en tidsanda formad av dåtidens auktoriteter.

Att flygplatsen inte fick någon järnvägsanslutning var därför inte så underligt.

I takt med att flygplatsen växte insåg allt fler att den borde ha järnväg och flera utredningar visade mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet för ett sådant projekt men det fullföljdes först 37 år efter flygplatsens invigning.

Affärsområdessjukan och PPP-syndromet
På projekteringsstadiet smittades projektet av den nya tidens farsoter, affärsområdessjukan och PPP-syndromet. De närmaste smittbärarna är ännu inte klarlagda men symptomen är desto mer uppenbara.

En enkel biljett kostar 220 kr. Biljettsamordning med övrig kollektivtrafik är obefintlig. Det är mer än tre gånger så dyrt att hoppa av SJ-tåget på Arlanda som att fortsätta med samma tåg till Uppsala.

Banutnyttjandet är lågt och detsamma gäller järnvägens marknadsandel. Ändå gör operatören, A-Train AB, allt man kan och redovisar långt ifrån några monopolvinster.

Projektet är en provkarta på alla de misstag som hade kunnat undvikas med en grundkurs i samhällsekonomi och transporter.

Flygbranschen i oförskyllt blåsväder
Sett ur flygbranschens synvinkel är problemet att man oförskyllt hamnar i blåsväder till följd av de ansamlade misstagen på planeringsstadiet.

Arlanda får problem med sitt koldioxidtak men det skulle kunna klaras om man hade rådighet över järnvägen vilket man inte har eftersom staten i sin vishet gav ett 40-årigt monopol på trafikeringen till ett bolag som nu ägs av en australiensisk bank.
Ur denna självförvållade fakirsits finns en utväg – staten har rätt att köpa A-Train år 2010 om man flaggar för det i år. Flagga nu!

Arlanda invigs
1962 invigdes Arlanda efter några års provdrift och övervunnet motstånd från SAS och Luftfartsverket mot en så lantlig lokalisering.

Brommaborna, vars fönsterrutor varje morgon skallrade när SAS:s nya Caravelle startade, var mer entusiastiska. Även från Arlandas då låga torn kunde man se järnvägen Stockholm – Uppsala, öppnad 1866.

Någon av alla inblandade i det då 16-åriga projektet Arlanda måste ha föreslagit en anslutning av Sveriges största flygplats till järnvägen som befann sig på några få kilometers avstånd.

Vederbörande blev antagligen med milt överseende ombedd att mentalt ta sig från 1860-tal till 1960-tal och inse att där hörde inte så föråldrad teknik hemma.

Läs hela Arne Karyds debattartikel