Det räcker nu – Svenska flygbranschen slår larm om stökiga passagerare

Fenomenet kallas ”unruly passengers” i flygvärlden — men bakom den ganska oskyldiga termen döljer sig allt från hotfullt beteende och aggressiva utbrott till passagerare som vägrar följa besättningens instruktioner eller dyker upp kraftigt berusade till gaten.

Och problemet verkar inte längre vara ett undantag. Under förra året rapporterades över 500 incidenter i svensk luftfart — den högsta siffran hittills. Även om utvecklingen dämpats något i år ligger nivåerna fortfarande högt.

Under namnet ”Sätt dig själv i flygplansläge” går flygbolag som SAS, Norwegian och BRA ihop med fackförbund och myndigheter. Det är en tydlig signal om att problematiken kring oregerliga passagerare har nått en kritisk gräns där hela industrin måste agera enat.

Problemen börjar redan vid gaten

Det kanske mest intressanta är att konflikterna inte längre främst uppstår uppe i luften. Branschen beskriver i stället hur problemen allt oftare börjar redan på marken — vid säkerhetskontrollen, boarding eller gaten.

Det innebär att inte bara kabinpersonal drabbas, utan också markpersonal, säkerhetsvakter och handlingbolag som varje dag arbetar under hård tidspress för att hålla avgångarna i tid.

Och i dagens flygindustri räcker små störningar för att skapa stora följdeffekter. En aggressiv eller kraftigt berusad passagerare kan försena en boarding, skapa missade slot-tider och i värsta fall påverka hela dagens rotationsschema för ett flygplan.

Det är också därför som markpersonalen (handling agents) har fått instruktioner om att agera betydligt tuffare. Att neka en passagerare ombordstigning (Denial of Boarding) vid gaten är ett operativt beslut som visserligen skapar omedelbar stress på marken, men det är i slutändan det effektivaste sättet att skydda kabinen från en betydligt dyrare eskalering uppe i luften.

Varje omdirigering kostar enorma summor

I vissa fall går det ännu längre. I genomsnitt tvingas flyg i svenskt luftrum göra oplanerade landningar ungefär en gång i månaden på grund av stökiga passagerare. Det låter kanske ovanligt — men för flygbolagen är det ett mardrömsscenario.

När ett flyg måste omdirigeras börjar kostnaderna snabbt rusa: extra bränsle, nya marktjänster, försenade besättningar, hotell, kompensationer och ibland helt omskrivna trafikprogram. Notan kan landa på hundratusentals kronor. I vissa fall betydligt mer. Därför har flygbolagen också blivit betydligt hårdare mot passagerare som orsakar incidenter ombord.

Notan kan landa på hundratusentals kronor, i vissa fall miljonbelopp. Juridiskt har flygbolagen också fått vassare verktyg på senare år genom det så kallade Montrealprotokollet (MP14). Det ger flygbolagen starkare internationell rätt att faktiskt kräva den enskilda individen på de miljonbelopp som en oplanerad diversion kostar i form av bränsledumpning och förseningsavgifter.

Alkohol pekas ut som största orsaken

Den vanligaste gemensamma nämnaren bakom problemen är enligt branschen alkohol. Och här börjar en ganska känslig diskussion inom flygvärlden. För samtidigt som flygbolagen tvingas hantera konsekvenserna tjänar flygplatser och kommersiella aktörer stora pengar på barer, restauranger och taxfreeförsäljning före avgång.

Michael O’Leary har varit en av de mest högljudda kritikerna och har bland annat krävt hårdare begränsningar för alkoholservering på flygplatser. Hans kommentar om morgonölen på flygplatsen skapade rubriker långt utanför flygbranschen — men bakom utspelen finns en frustration som många flygbolag verkar dela.

Ett nytt problem i det postpandemiska flyget?

Många inom branschen upplever dessutom att passagerarbeteendet förändrats efter pandemin. Kabinanställda runt om i Europa vittnar om kortare stubin, fler konflikter och sämre respekt för regler och personal.

Samtidigt är dagens flygtrafik hårt optimerad med små marginaler och höga kabinfaktorer. Det gör att varje incident får större konsekvenser än tidigare. Och kanske är det just därför den svenska flygbranschen nu väljer att tala med en gemensam röst. För bakom kampanjslogans och informationsaffischer handlar det egentligen om något ganska enkelt:

Att få sommaren att fungera utan att personal, passagerare och flygprogram pressas till bristningsgränsen.

Det internationella fenomenet – som i USA och Storbritannien ofta kallas ”Air Rage” – har lett till att flera globala flygbolag nu diskuterar hårdare åtgärder, såsom branschgemensamma svarta listor för att kunna neka problempassagerare biljetter på livstid. Att den svenska branschen nu väljer att tala med en gemensam röst är ett första steg mot att sätta en hårdare, skandinavisk standard. Det räcker nu!