Finnairs dubbla strategi: nya Embraer och gamla Airbus

Efter flera års väntan har Finnair nu landat i ett beslut om sin kort- och medeldistansflotta. Valet föll på Embraer E195-E2, där 18 flygplan beställs med leveransstart 2027. Samtidigt finns optioner och köprätter som i praktiken kan ta flottan upp mot 46 flygplan.

Men det är inte beställningen i sig som får branschen att höja på ögonbrynen – det är vad som sker parallellt. För samtidigt som Finnair investerar i en av marknadens mest moderna regionalflygplan, väljer man att gå ut på andrahandsmarknaden och aktivt leta efter begagnade Airbus A320 och A321 i den äldre ceo-versionen.

Det är en kombination som bryter mot den logik som länge präglat flygindustrin – där nytt nästan alltid varit lika med bättre.

Ett flygplan som matchar en ny verklighet

Valet av Embraer E195-E2 är däremot desto mer väntat, åtminstone för den som följt utvecklingen i Europa. Med sina 134 säten placerar sig flygplanet i ett slags “sweet spot” – tillräckligt stort för att ge god ekonomi, men tillräckligt litet för att fylla även tunnare linjer. För Finnair innebär det en tydlig uppskalning från dagens E190, samtidigt som flexibiliteten i nätverket ökar.

Det är också här kopplingen till bolagets övergripande strategi blir tydlig. De nya flygplanen ska inte bara bära regional trafik – de ska mata in passagerare till långlinjer och samtidigt stärka tillgängligheten inom Finland och norra Europa.

Samtidigt lyfter vd Turkka Kuusisto fram klimatdimensionen. E195-E2 erbjuder enligt bolaget betydligt lägre utsläpp per passagerare, lägre bullernivåer och en modernare kabinupplevelse. Men lika viktigt är kanske det som inte sägs rakt ut: att rätt storlek på flygplanet i sig är en av de största hållbarhetsvinsterna.

Ett oväntat återtåg för äldre flygplan

Det verkligt intressanta i Finnairs strategi finns dock i beslutet att komplettera med äldre Airbus-flygplan. I en tid när nästa generations narrowbodies marknadsförs som lösningen på både kostnader och klimatpåverkan väljer Finnair alltså att gå i motsatt riktning – åtminstone delvis.

Förklaringen ligger i den verklighet som många flygbolag just nu brottas med. Motorproblem har påverkat tillgängligheten i neo-flottorna, leveranstiderna för nya flygplan har skjutits långt fram i tiden och leasingkostnaderna har stigit kraftigt. I det läget framstår begagnade A320ceo inte längre som ett andrahandsval – utan som ett alldeles utmärkt alternativ.

Finnair kan därmed fortsätta operera en till stor del avbetald flotta, samtidigt som man undviker att låsa upp sig i långa leveransköer. Det är inte ett steg bakåt. Det är ett sätt att köpa sig tid.