Trafikverket vill banta svenskt regionalflyg

Det är inför nästa avtalsperiod 2027 som Trafikverket nu föreslår en omfattande neddragning av den statligt upphandlade flygtrafiken, den så kallade allmänna trafikplikten. Totalt handlar det om fem av tolv linjer – en minskning på över 40 procent.

Motiveringen från Trafikverket är tydlig: för få passagerare, höga kostnader och alternativa resmöjligheter. En underliggande tanke i förslaget är att marknaden, eller andra transportslag, ska ta över där staten kliver tillbaka.

Om Trafikverket gör verklighet av sitt sparförslag, riskerar orter som Torsby och Mora att förlora sina direktlänkar som idag sköts av flygbolaget Jonair. Samtidigt hänger den något tyngre regionala trafiken från Kramfors löst, där PopulAirs kapacitet är en förutsättning för att näringsliv och turism ska ha goda kommunikationer.

Jonair och PopulAir – regionalflygets ryggrad
Systemet vilar idag på två huvudaktörer med helt olika, men kompletterande, uppdrag: Jonair och PopulAir. Medan Umeå-baserade Jonair flyger på rutter som kan täckas upp med en Beechcraft King Air, kliver PopulAir (Amapola Flyg) in på de linjer där passagerartrycket kräver något större kapacitet. Genom att operera sina Fokker 50-maskiner på rutter som Hemavan och Arvidsjaur, är PopulAir extremt viktigt för att det regionala näringslivet ska kunna fungera effektivt.

Om Jonair och PopulAir tvingas banta sina organisationer försvårar det möjligheten att driva nischade flygbolag med 8-sitsiga respektive 50-sitsiga flygplan som är kostnadseffektiva på tunnare linjer. De stora flygbolagens flygplan är alldeles för dyra och stora för att någonsin kunna ersätta dem.

Dessutom handlar det inte bara om passagerare. Många av linjerna som Jonair och PopulAir flyger används för sjuktransporter, frakt och post.

Samtidigt: större fokus på beredskap
Från branschhåll är reaktionen allt annat än försiktig. Peter Larsson, Svenska regionala flygplatser (SRF), kallar förslaget för just “förödande”. Det som gör frågan extra laddad är att det inte bara handlar om resenärer. Om flyglinjerna försvinner riskerar även flygplatsernas ekonomi att kollapsa – och därmed även ambulansflyg, skogsbrandsbekämpning och kris- och beredskapsflyg.

Här blir diskussionen nästan paradoxal. I tidigare utredningar har Trafikverket tvärtom föreslagit att öka antalet beredskapsflygplatser från 10 till 22. Motivet har varit att stärka totalförsvaret i en tid av pandemier, geopolitisk oro och till och med GPS-störningar. Det väcker en central fråga: Hur går en nedmontering av linjetrafiken ihop med en förstärkning av beredskapen?

När flyglinjer försvinner händer något mer än att avgångar stryks från en tidtabell. Det som försvinner är tempo i näringslivet, tillgång till vård i tid och möjligheten att bo kvar och ändå vara uppkopplad mot resten av landet. Och det sker inte över en natt.
Det sker tyst och gradvis – tills det plötsligt är för sent. Den verkliga konsekvensen blir att Sverige blir ett ännu längre land.

Fakta: Upphandlat flyg i Sverige
Kallas allmän trafikplikt
Används där kommersiell trafik saknas
Säkrar tillgänglighet till Arlanda och övriga Sverige
Beslut fattas av regeringen – Trafikverket lämnar underlag

Trafikverket vill bibehålla de upphandlade linjerna från Gällivare, Arvidsjaur, Lycksele, Hemavan, Vilhelmina och Sveg till Arlanda samt linjen mellan Pajala och Luleå. Samtidigt vill Trafikverket lägga ned linjerna från Torsby, Hagfors, Mora och Kramfors till Arlanda samt linjen mellan Östersund och Luleå.

Flyglinjer som kan läggas ned (efter 2027):
• Kramfors – Arlanda – Populair
• Mora – Arlanda – Jonair
• Hagfors – Arlanda – Jonair
• Torsby – Arlanda – Jonair
• Östersund – Umeå – Jonair

Flyglinjer på förslag att finnas kvar (efter 2027):
• Gällivare – Arlanda – Populair
• Arvidsjaur – Arlanda – Populair
• Lycksele – Arlanda – Populair
• Vilhelmina – Arlanda – Populair
• Hemavan – Arlanda – Populair
• Sveg – Arlanda – Jonair
• Pajala – Luleå – Jonair