Frivillig klimatkompensation har trovärdighetsproblem

Konsumenter i hela världen klimatkompenserade förra året utsläpp av omkring 50 miljoner ton koldioxid. Forskning & Framsteg (F & F) skriver att mycket av kompensationen innebär skogsplantering, vilket kan vara tvivelaktigt ur klimatperspektiv.

– Om skogen slutavverkas och biomassan används utan att man säkerställer återplantering har man ändå frigjort koldioxid till atmosfären, säger Lars Jonsson, som arbetar med mätning av utsläpp vid Swedish Standards Institute, SIS.

F & F rekommenderar att den som vill vara säker på att pengarna gör nytta ska köpa kompensation från projekt som är godkända inom ramen för FN:s Kyotoavtal. Kontrollerna gäller bland annat att det inte får röra sig om åtgärder som hade skett ändå.

Energimyndigheten är det organ i Sverige som har ansvar för att kontrollera och godkänna Kyotoprojekt.

– Många av verksamheterna finns i Östeuropa, där man kan göra större reduktioner för mindre pengar. I västvärlden är de billiga investeringarna redan gjorda, säger Erik Eriksson som arbetar med klimatfrågor på Energimyndigheten.

Rent konkret kan ett Kyotoprojekt innebära att en investerare går in med pengar så att vindkraft kan ersätta ett planerat kolkraftverk. Normalt är kolkraft billigare, men tillskottet av pengar gör den förnybara energin lönsammare, skriver F & F. Det byggs mer än ett kolkraftverk i veckan enbart i Kina, så globalt sett finns det stort utrymme för att ersätta kolkraft med vindkraft.

På energimyndigheten.se finns fler råd för att hitta trovärdig klimatkompensation.

Källa: Forskning & Framsteg